söndag 27 mars 2011

barn (och deras trista föräldrar)

Om jag i framtiden kommer att prata om meningslösa detaljer om, samt ge mitt/mina barn all uppmärksamhet (och då menar jag verkligen ALL uppmärksamhet) och visar bilder på dem hela djävla tiden så är det fritt fram att skjuta mig any moment.

Alltså, jag fattar att man tycker om sitt barn och känner att det är HELT UNIKT och fantastiskt men nån djävla måtta får det väl vara. Att tugga på om saker som tillhör normal utveckling som om det vore världens åttonde underverk är ju lite over the top.

Inga kommentarer: