Vet inte vad som är fel med mig för tillfället men jag är alltid så sjukt arg. Minsta sak ger mig blodtryckshöjning och jag kan inte bara "låtsas som ingenting" eller "ha överseende" eller "se positivt på saker och ting". Jag hatar så sjukt mycket saker och folk och företeelser och don't even kom med att "hata är ett så starkt uttryck" - det är ju därför jag använder det.
Kanske har det med att göra att jag är så sjukt less och trött på saker och ting. Jag har slutat gå till skolan om det inte är obli - mest för att jag inte står ut med att vara bland folk + får panik/blir arg av blotta åsynen av min klass. Jag klarar ju skolan, alla tentor går galant (eller jag får iaf godkänt men det är ju det enda man kan få) och jag pluggar mycket och gärna. Bara jag slipper vara i skolan.
Jag kanske borde ta upp träningen igen, jag började ju i höstas men nu har jag haft en svacka och inte gjort ett jota. Har dock lite ont i ryggen och armarna och det lär ju bli bättre om jag rör mer på mig. Måste dock vara själv och göra allt själv.
Den enda jag står ut med på riktigt förutom min underbara man är J i skolan. Kanske för att hon inte heller är en "ball of joy" hela tiden och för att hon också blir arg för minsta lilla. Det är skönt med någon som förstår en.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar