tisdag 13 november 2012

smärta och eventuellt goda nyheter

Igår sov jag halva dagen eftersom jag sov så dåligt på natten. Likadant idag. Har fått problem med att mina armar domnar så fort jag ligger på dem och eftersom det är svårt att ligga på mage så vaknar jag tusen gånger per natt med helt bortdomnad arm som gör skitont och så måste jag byta sida, försöka somna om och ignorera smärtan och när jag väl lyckats med det så vaknar jag igen pga nya armen är i samma tillstånd. Och då måste jag ligga på rygg ett tag men så fort jag somnar vänder jag mig i sömnen på ena sidan och så är allt igång igen... En kraftigt ond cirkel.

Dock sa vår bm idag att detta är rätt vanligt i slutet av graviditeten och att det brukar gå över efteråt. Har ju tidigare haft problem med händerna och armarna men aldrig såhär mycket. Ibland har jag ont i händerna och armarna hela dagen efteråt. Är sjukt djävla jobbigt men får väl trösta mig med att det bara är knappt tre veckor kvar och hålla fast vid hoppet att det kommer att försvinna när Trassel väl är ute.

Förutom att allt var bra med både mig och Trassel så var det näst sista gången som vi var hos bm innan vi blir föräldrar. Ska dit den 27 november vilket är mindre än en vecka innan hon föds. Och då kommer J inte kunna vara med för han har strategidagar på jobbet. Så han kommer inte träffa vår bm igen förrän han är pappa. Väldigt läskigt och roligt i en salig röra. Det känns sjukt konstigt allting och jag kan fortfarande inte föreställa mig hur det kommer att bli att ha en bebis istället för en stor mage men känner mig ganska trygg ändå med tanke på att J ska vara hemma så länge i början.

Fick även ett glädjande besked igår i form av ett brev från försäkringskassan där de skrev att jag nu har en SGI på runt 270 000 kr vilket ger mig drygt 9 000 kr efter skatt i föräldrapenning även om jag bara tar ut fem dagar per vecka. Var sjukt nöjd och lycklig och funderade på att fira genom att klicka hem en massa dyr hudvård från Decleor. Men det kanske var tur att jag inte gjorde det eftersom...

...det ringde det en kvinna från samma försäkringskassa idag och ba "vad gjorde du sista veckan i maj - vi ser här att du inte hade CSN när du enligt uppgift studerade heltid". Jag förklarade att det inte gick pga ALLT MITT CSN ÄR TOTALT SLUT OCH DE VILL INTE GE MIG EN KRONA TILL och att jag ändå studerat heltid denna vecka och att min skola nog kunde intyga det och får till svar att "ja - det vore ju bra eftersom annars vet vi ju inte vad du gjort den veckan och då blir ju din införsäkringsperiod bruten och då kan du bara få lägstabeloppet i blablabla antal dagar" sen har hon dessutom mage att tillägga "och det vore ju bra om intyget kom in så fort som möjligt eftersom det börjar bli dags snart va?"

VAD I HELVETE?!? Här tror man att allt är frid och fröjd för att man fått en SGI och så är det ändå något strul i pipen och något nytt skit som kan sätta käppar i hjulet för allt. Och vaddå "kom in med intyget så fort som möjligt"? Jag skickade in allt i slutet av augusti och kompletterade med ett ynka papper i slutet av september och fick brev 7 oktober om att "ärendet skulle ta lite extra tid" eftersom det "var svårbedömt". Ringde i början av november och frågade hur det gick varpå killen jag pratade med sa "jag skriver här att 'kund efterfrågar beslut' för då tittar någon på det inom två arbetsdagar" (skönt att man måste jaga på dem själv). Ja, när jag ringde försäkringskassan påpekade jag att "DET BÖRJAR JU NÄRMA SIG" så kom inte här med några hetsiga tips. Jag skickar fan in allt så fort jag bara kan pga detta.

Dock ångest att jag glömde fråga exakt var jag ska skicka intyget så jag måste ringa i morgon och fråga men å andra sidan - det är nog lika bra att jag ringer och kollar att det inte är något annat jag måste göra för att kunna få min föräldrapenning. Kan ju vara exakt vad som helst när försäkringskassan tänker ut reglerna...

I övrigt har jag sorterat tusen papper och fått ordning på pärmarna och tvättat allt i huset som innehåller dun utom soffan så jag känner mig ändå rätt nöjd. Har även börjat tjuva på julen genom att sätta pepparkaksdeg och baka lussekatter. Lika bra att njuta redan nu ifall man får förlossningsdepression i december.

Inga kommentarer: