saker som gör mig galen på riktigt

När människor på ett totalt överdrivet sätt ska hålla med och bejaka och bekräfta saker in till absurdum. Särskilt i kombo med skolsituation. Att ständigt höra dessa "ja, just det", "jaja", "ooh ja", "självklart" och så vidare och så vidare gör att jag vill döda.

Hur förnumstig/beskäftig/självgod/inställsam kan man bli?

föräldrarna & jour = mitt bästa

Åkte ut och hälsade på föräldrarna och där var även världens bästa bror som lagade mat medan jag fick sova. Och världens bästa mamma som erbjöd mig att få pengar av dem i sommar om jag hjälper dem med saker jag ändå skulle ha gjort gratis.

Och så fika med världens bästa systerdotter och lång natts sömn och tid att städa mitt rum i föräldrahemmet.   Allt blev så bra och fint och det är vardag fortfarande. Borde kanske pluggat lite och sådär men man måste ju utnyttja tiden till väsentligheter. Som att under kvällen dricka te och kedjeröka medan ens dunjacka blir tvättad hos ex-kombon.

är det för mycket begärt med lite sömn

Om man tillhandahåller ett rum på skolan där studenter kan sova när de har jour kan man ju tänka att det skulle vara just ett sovrum.

Men inte på SLU inte, här blir man först väckt vid åtta av en städerska och sedan vid nio av någon djävla skyddsrond. Känns sådär när man gick och lade sig vid halv sex.

ångest, panik och sedan lugn

Trodde ju att eftermiddagen skulle vara en chill tur i solen men efter att ha kollat mailen visade det sig att missförstånd angående sommarjobbet uppstått.

Jag har bara gått runt och väntat på att få ett schema medan mitt jobb inte har räknat med mig alls eftersom jag inte ville jobba i juli. Detta hade kommunicerats via mail men då jag frågat andra saker hade jag helt missat detta. Kände mig mycket dum och fick därefter ångest eftersom jag helt plötsligt stod utan jobb helt och hållet.

Pratade dock med J och han tyckte att det var mer värt att vi var lediga tillsammans än att jag skulle ha ett jobb så nu får han helt enkelt försörja mig. Får även tillbaka en del på skatten så jag behöver ju inte gå runt helt barskrapad.

Och ju mer tid som går desto mer inser jag hur skönt det kommer att vara med sommarlov. Jag kommer ju att ha tid med trädgården och huset och kan hjälpa mami och papi. Och framför allt - jag kommer att ha tid att sova och vila och segla med J.

När jag insett det blev jag med ens lugn. Var ändå inte så sugen på att jobba.

jour är fest

Nu har jag jour-vecka och det är ju hur soft som helst. Vaknade i lugn och ro, åt frukost med J (har ju inte hänt sedan Vasa dog) och drog en sväng till naprapathögskolan för att försöka få bukt med mitt bäcken som börjat mucka igen. Hann hem på lunch innan det var dags att åka till skolan.

Nu har jag sopat av en patologi-rond och ska jäsa i solen innan jag går på mitt jour-pass vid fyra. Mjaaa...

barn (och deras trista föräldrar)

Om jag i framtiden kommer att prata om meningslösa detaljer om, samt ge mitt/mina barn all uppmärksamhet (och då menar jag verkligen ALL uppmärksamhet) och visar bilder på dem hela djävla tiden så är det fritt fram att skjuta mig any moment.

Alltså, jag fattar att man tycker om sitt barn och känner att det är HELT UNIKT och fantastiskt men nån djävla måtta får det väl vara. Att tugga på om saker som tillhör normal utveckling som om det vore världens åttonde underverk är ju lite over the top.

maki och earth hour

Mitt magont håller i sig. Alls inte kul. Borde dock vara något stressrelaterat eftersom det mer gör ont än att jag är illamående (ringa tröst).

Var ute med J igår och jag hade styrt upp kvällen med fördrink på AG och därefter middag på Raw (deras friterade lax-makis är helt sagolikt goda). Till sist gick vi till Clarion vid Norra Bantorget för att avsluta med efterrätt och mera drinkar. Förutom att jag fick så ont i magen att jag fick stappla hem relativt omgående och höll på att dö innan vi var hemma så var kvällen helt fantastisk.

Däremot förhåller jag mig något tveksam till hela den här Earth hour-grejen. Jag fattar ju att det är för att uppmärksamma och få folk att tänka och yadayada men är det inte viktigare vad man gör resten av tiden? Och känns det inte lite missriktat att som ex vis Clarion bara släcka ned lite, ha lite performance och köra på Earth hour grejen men ändå använda all annan elektricitet (+ lampor lite varstans) och ha musik på?

Att bara släcka ljuset men ha på alla andra elslukande apparater blir ju lite ironi - och nä, jag menar inte att man ska stänga ned hela samhället etc men jag vet inte - blir bara så trött ibland på Folk och deras jippon.

sov gott

Världens bästa fest igår. M fick ett wii och var helt förstummad av lycka, tilltugg och bål var smaskiga och vännerna som vanligt helt underbara.

Enda smolket var att jag drabbades av tympanism och stressmage vid tolv och var tvungen att vila lite. Höll mig vaken till ett innan jag somnade i soffan. Skulle som tur var sova där så det var bara att flytta över till sängen när festen var slut.

Sov till halv ett idag och avnjöt sedan en frukost i solen på M's balkong innan jag for hem till stan igen. Intressant att se folklivet i Uppsala en lördagförmiddag.

akuten klar

Min valp är piggare än någonsin och hunden från igår verkar må bra.

Däremot hade jag en liten hund-patient igår som kom tillbaka idag för att den inte blivit bättre och på eftermiddagen fick vi svaren på MR-undersökningen och det visade sig att den hade ett missbildat kärl som tryckte på ryggmärgen. Inte så mycket att göra och den fick åka hem och dö hemma. Så himla sorgligt.

Nu ska jag på bästa M's födelsedagskalas och är så sjukt trött (först hela akutengrejen och så har min mami varit på sjukhus i veckan) att jag undrar när jag ska däcka. Tippar på en timme in i festligheterna.

paradox

Alltså det är ju inte så att man gläds åt andras olycka eller hoppas att djuren ska dö eller så.

Men man blir ju galet nöjd när det kommer in en magomvriden hund när man jobbat i ca 5 minuter. Akuten är en fest.

antiklimax

Dagen efter valpfesten blev det grinfest när jag var med och avlivade tre små kattungar som bara var 5 dagar gamla. Alltså de hade typ världens minsta tassar och nosar och allt. Dog lite inuti men jag var med ändå för att öva mitt stålhjärta.

Kan ju inte bli crazy cat-lady redan innan man börjat jobba.

valpfest

I morse hade jag min veterinära höjdpunkt hittills när jag räddade livet på en liten kejsarsnittad valp.

Typ quadripel-naw upphöjt till tusen!

morgonirritation

Är det bara jag som tycker att människor som har en påse som väska är lite, vad ska vi kalla det, andefattiga?

Det värsta är nog män med systemet-kassar, blir sjukt provocerad. Finns ingen ursäkt. Inte ens klockan sex på morgonen.

tippen

Nu har vi rensat bort det som smält fram på tomten och kört en massa till soptippen. Snart kanske gräsmattan till och med syns.

Våren kan vara det bästa som hänt på länge. Nuförtin är det till och med ljust vid halv sex när jag går upp för att åka till skolan. Livet börjar bli uthärdligt igen.

fast lite hann jag

Dock fick jag sista dagen lära mig ny knut (den ganska häftiga "aberdeen-knot") plus lära mig sy intrakutant. Då syns knappt operationssåret utan blir bara ett streck utan stygn. Har även kastrerat en halv hanhund och tagit bort en hudknöl.

Var sjukt stolt över mig själv efteråt.

för lite op-tid

Alltså, vi har ju bara en vecka på operation. Och om drygt ett år ska jag vara typ klar och kunna kastrera en katt helt själv. Det är ju inte så att man inte hade velat träna lite mer.

tv-kväll

När man känner att det är lyxigt att få sjunka ned i soffan och kolla på tv i tröttman så är det lite för mycket att stå i. Nu ska jag titta på Kalla Fakta om djursjukvård, kommer antagligen vara old news men det är ju alltid bra att vara uppdaterad.

dagens insikt

Det håller inte att loitra kvar på skolan för att gama över pyo-op, komma sent hem till underbara Jo och hugga in på vin och middag först vid halv åtta om man ska upp och operera sju nästa morgon. Vi är gamla och behöver peaka vid åtta för att sussa vid nio.

Men gud vad trevligt det var. Alltså - kärleken till mina vänner är enorm.

steg för steg

Jag har kastrerat en honkatt helt själv - och fick beröm!
Kände mig som en vetri på riktigt.

Är så djävla stolt över mig själv!
I kväll ska jag fira med cava och bästa vännerna.

smådjur

Idag gick jag med lite ångest i hjärtat mot smådjurskliniken. Är ju liksom inte så peppad på smådjuren, eller iaf inte på att hjälpa dem av hela  mitt hjärta (förutom katterna då - älskar katterna).

Dock blev det bra. Lyckades ducka de värsta i gruppen så nu går jag och en annan kille på pol-op vilket framför allt går ut på att bli skillad på kattkastrering. Det är sjukt kul när man väl kommit över det faktum att det känns lite fel att medelst operation ta bort en helt frisk del av någon annan (bla, bla vet att det är det bästa osv men ändå).

hej igen

Har överhuvudtaget inte hunnit andas sedan nyår så det är bara att glömma uppdateringar eller djuplodande  analyser av livets mening. Om det här ska bli något kan jag inte hålla på med några djävla planerade inlägg om "mina föräldrar" eller "en dröm jag en gång hade". För att inte tala om "mitt 2010" - vad fan tänkte jag?

Jag har en eventuell teori om kort & koncist. Lite mer som ett mercyfuck som för övrigt är en ny favorit. Igår sprutade idéerna och formuleringarna och det gemensamma var just det. Kort och koncist.

Man skulle ju kunna twittra också men jag vet inte... Det känns lite för mycket Charlie Sheen just nu.