känns som evigheten

Ibland kan man ju försöka hinna med. Ibland kan man ju försöka att andas, leva, stanna upp. Men det går inte eftersom det är för mycket att göra.

Ibland undrar jag över mitt beslut att sitta och åka mellan Uppsala och Stockholm. Det finns ju egentligen inget alternativ, jag vantrivdes massivt och älskade att komma tillbaka till Stockholm, till mitt hem.
Och nu är det ju mitt hem i allra högsta grad, mitt och J's hem och här trivs jag fantastiskt bra men jag börjar på riktigt tröttna på att gå upp halv sex varje morgon för att gå iväg mitt i natten och sätta mig på ett tåg bara för att åka till skolan. Jag står inte ut. För sedan kommer jag hem så sent att det bara är att äta och gå och lägga sig.

Kan ha att göra med denna höst och detta mörker och detta att jag bara känner att allt är skräpigt och dåligt och värdelöst. Orkar inget, vill inget och all energi går åt till obligatorisk undervisning.

Det borde vara kul, det borde vara fest - jag är ju på hästkliniken och har hand om djur som jag tycker om på riktigt och är intresserad av men jag orkar inte ens vara glad. Jag är bara trött och less och känner mig dålig och osäker och tror att inget ska gå och att jag inte kommer att klara av mitt jobb sedan när jag är klar. Vet ju att det går över någon gång och att det bara är nu och tröttheten och avsaknaden av energi. Men ändå.

Kanske borde ringa till min terapeut innan jag blir deprimerad på riktigt.

läs igen

Hinner inte blogga just nu. Har för mkt annat och min twitter är mitt nya bästa. Den hinner jag uppdatera på tåget, bussen eller närsom. Är nämligen på hästkliniken nu och det är så mycket hela tiden.

Men via Linna hittade jag denna text som är bra. Får dela den eftersom jag inte hinner skriva själv.

Läs det här.

läs

Viktigt och bra om genuspedagogik.

Särskilt när galningar som Calle Schulman "smälter i hjärtat" över sin brorsdotters flickighet och "tydligt märker" hur bra hans dotter som inte ens är ett år trivs i kjol eller klänning.

Själv blir jag mest arg och vill döda. Bra att någon annan då skriver det jag önskar att jag orkade och hann. Heja Hanna Fridén!

140

Har nu insett att jag aldrig hinner blogga så frekvent som jag skulle önska. Hatade twitter men har nu krupit till korset då jag inser att 140 tecken är precis det jag behöver för att ranta. Orkar inte med djuplodande analys hela tiden och min ilska/glädje är lite för flyktig för att kommas ihåg sedan när jag väl hinner blogga.

Så, kommer fortfarande skriva här när jag hinner (typ aldrig men iband) men för instant up-date så är det ju då det här som gäller.


Har dessutom börjat följa transfrans och gråter av skratt hela dagarna.

samma gamla vanliga

Sååå, skolan är ändå ok. Börjar ta sig och bli roligare - igår fick jag t. ex. vara med på en löpmagsoperation på en ko samt höra av vän att vår grupp såg erfarna ut. Vem vet, man kanske lyckas hålla skenet uppe nästa sommar?

Annars är det som vanligt - upp i ottan och hem sent och försöka plugga och sova däremellan. Har även lyckats springa och simma denna vecka + äta bra vilket vore topp om man kunde fortsätta med. Dock ångest över idisslartentan som är om drygt två veckor. Fick målbeskrivning för kursen igår och vågade inte ens titta. Min pärm om idisslare är typ en halvmeter tjock och det är mycket oklart hur jag ska hinna lära mig allt men, men...

Har lagat min mormors gamla klocka som nu slår hemtrevligt i vardagsrummet och i morgon är det massiv fest på skolan och jag ska bli full med bästa E, J, CK, EK, F, M, D, C osv. Har redan lite ångest över ev bakishet på fredag men vi slutar tolv så jag får väl sova hemma sen.

Har inte ens hunnit kika litegrann efter *****-app till iPhonen. Besviken på mig själv.

it can only get better

Det har blivit lite bättre faktiskt. Har inte sjukt ont i bihålorna och snyter mig bara typ 50 ggr/dag. Men det har börjat pipa i öronen när jag snyter mig - är det dåligt? Känns konstigt i alla fall.

Hade några av de bästa i klassen över på vin och middag i onsdags. Plus - de är så djävla bra. Minus - vi började angsta över skolan och opeppen över att börja på måndag. Dock pratade jag och EK en massa om det på kvällen och kom ändå fram till att - det kan bara bli bättre. Snart är det över och vi är fria.

Och min nya iPhone är en skatt, måste bara fylla den med fina foton som jag kan ha som bakgrundsbilder osv. Kan ta en massa när jag ska ut till Ön idag och krama det sista ur sommarlovet. Dessutom det sista sommarlovet någonsin. Känns också konstigt. Allt är konstigt.

Ska även kolla om det finns en app så jag kan ****** från min iPhone. Då skulle jag kunna torcha ******* med rants direkt när jag kommer på dem. Skulle antagligen höja inläggsfrekvensen med tusen.

epic fail

Trodde jag var frisk i morse innan bihålorna anföll med förnyad kraft efter halva dagen. Och detta trots att det enda jag gjort var att sova till tolv, äta frukost och sedan sortera upp mitt spotify.

Är även husmor och försöker sortera in alla våra urklippta recept i en pärm. Går bra men är ju så djävla mycket. Hade dock aldrig kommit på idén om jag inte börjat städa köket (som fortfarande är ostädat). Är nu snart klar med en låda he he.

Och nu har äntligen min fina äppelmobil kommit och jag orkar knappt packa upp den. Misstänker att jag måste skriva in alla mina kontakter för hand dessutom. Orkar inte mer.

Kanske ska ringa och rådfråga min husläkare i morgon angående detta att jag aldrig blir frisk. Är ju i och för sig ändå försent eftersom jag börjar i skolan på måndag. All min planerade mysiga ledighet åt skogen.

Fick även schemat idag. Första dagen: 8:00-8:30 introduktion, 8:30-15:00 fårsjukdomar. Alltså opeppen.

ett år

Firade bröllopsdag igår. Ett år som gärna får bli fler. Är sjukt nöjd med min man.

Åt middag på Villa Godthem - mycket bra, gott, trevligt etc. Hade dock stigit till oanade höjder om jag 1. hade sluppit gå iväg och snyta mig hela tiden, 2. hade kunnat feströka lite och varit frisk och 3. inte haft ett övre-medelålderspar bredvid oss som också firade någon tvåsiffrig dag men inte verkade känna varandra på riktigt. Hur sorgligt är inte det?

Nu är det ny vecka och jag tänker helt enkelt sluta vara sjuk. Måste ju göööra en massa + njuta av sista ledigheten. Dock - kroppen verkar inte helt med på noterna. Ska tvinga den med alvedon.

det är inte mycket nu

Men alltså, skulle en kunna få bli frisk någon gång? Helt frisk utan konstig hosta och hundra kilo slem från näsan/dag. Ligger hemma och jäser för att hjälpa på traven, det är det enda jag gjort sedan i tisdags, men det verkar inte hjälpa. Jag blir tokig.

Måste i alla fall bli frisk till på söndag då jag och J firar bröllopsdag. Vi hade tänkt lyxa till det med en herrgårdsweekend och bokade men fick sedan ekonomisk ågren och ville boka av. Som tur är löste det sig automatiskt eftersom bokningssystemet var paj och inga rum fanns egentligen.
Istället blir det massiv middag här och det verkar vara poppis ställe ställe i den s.k. bloggosfären just nu. Mina föräldrars bekanta hade varit där och gett gott betyg och det ser mysigt ut so let's hope they deliver.

Enda bra är att jag hinner med massa småpyssel för att jag inte orkar mera. Igår lade jag t.ex. upp bilder från vårt bröllop på fb - bara ett år efteråt.

Och jag tillbringar all tid som J är hemma med att spela wordfeud och pet hotel på hans iPhone. Men han ska få ha sin telefon ifred snart för idag beställde jag en egen vit iPhone 4. Jag är lite rädd att jag ska paja den första veckan eftersom jag tappar allt i golvet jämt men jag får väl försöka lägga band på mig.

Är dock lika delar orolig att jag inte ska vara nöjd och barnsligt förtjust som den äppleflicka jag är. Nu blir den största utmaningen att inte bara spela wordfeud och pet hotel utan plugga lite också.

lite kul som visst övergick i en graviditetsrant

Hittade den här recensionen hos Linna. Tyckte att den var rätt kul.


Själv lyckades jag bara ta mig 30 sidor in i "Snabba cash" innan jag ruttnade helt på misären. Får sådan ångest av att läsa om folk som vill vara något de inte är och ställer till det för sig i sina försök att lyckas.


Är fortfarande lite hängig men måste försöka bli pigg eftersom jag ska ta mig till stan snart för lunch med J och massage som inte går att boka av så sent. Men min låtsas-moster som är sjuksyrra sa att det inte är hela världen om man är lite förkyld.


Igår låg jag hela dagen på soffan och surfade på internet. Läste en massa ångestskapande bimbo-bloggar i stil med Kissie och hennes följe. Blir liksom ledsen över att ingen kan hjälpa dem och att de kommer att ta hundra år för dem att mogna och växa upp och när de gjort det kanske det är försent. Buhuu.


Idag hittade jag dock lite mer peppande feministbloggar etc. Hittade en gammal men lovande tråd om graviditet ur feministperspektiv som jag ska sluka sedan. För inte fan kan man känna igen sig i saker som vanliga gravid-sidor skriver om. Till och med på vårdguidens gravid-sidor (som de rekommenderade på landstingets barnmorske- mottagning) skriver de en massa sjukt irriterande råd som bara förstärker de rådande normerna kring hur allt "ska vara".
Under vecka nio i graviditetskalendern står det som tips till pappa/partner "Under graviditeten kan många partners känna ett utanförskap. Det är mycket som kretsar kring den kvinnliga kroppen och den blivande mamman, mötena på mödravårdscentralen, barnmorskemottagningen, läkarbesöken, de fysiska förändringarna samt omgivningens fokus på den gravida kvinnan och det är klart – det är hon som bär barnet. Kvinnan i sin tur fokuserar mer inåt. Det är i hennes kropp livets mirakel sker. Men det är ni båda som väntar barn och din roll under graviditeten är betydelsefull. Var förberedd på ett visst utanförskap."
Beror inte det där på hur man är som person och hur man kommunicerar? De skriver sedan att "man inte ska vända sig bort" utan "ta av det som erbjuds" och att det är "viktigt att få tala om sina känslor kring graviditeten".


Att dessa råd finns gör mig lite orolig, Vill man skaffa barn med någon om man inte känner att det där funkar redan (dvs kommunikationen etc)? Mycket märkligt.


Min tröst är att jag i alla fall hade en man som jag tillsammans med kunde skratta gott och rått åt dessa helt efterblivna formuleringar. Jag gick även runt ibland och låtsades "begrunda livets mirakel". Ganska svårfejkat dock.


Aaah, nu ska jag sluta ranta och duscha och göra mig elegant för besöket i city.

tillbaka till verkligheten

Någon soft seglarsemester lyckades vi inte riktigt med men vi fick vår beskärda del av segling och hav i alla fall. Och känner oss lite mer utvilade och fyllda med energi.

När båten var klar på söndagen åkte vi på dop på en liten grannö, min storebrors yngsta son skulle döpas och det gick ju bra men när vi skulle köra hem sniglarna och lill-M kom det ett hällregn som hette duga. Det slutade med att vi sov kvar på Ön tills på måndagen då vädret var snällare.

Började med att segla med vinden utåt havet. Fick ett ryck vid Söderarm och fortsatte över till Åland. Med facit i hand skulle vi kanske inte ha gjort det men eftersom det gick bra så är vi mest stolta över oss själva. Vågorna blev nämligen större och större och det blåste mer och mer. Innan Åland såg vi aldrig över vågtopparna när vi befann oss i en dal och jag som styrde ville inte titta bakåt för då såg man bara stora vågor som bröt. Dock är ju vår lilla H-båt helt fantastisk och bara gled över alla vågor så vi var inte rädda en enda gång. Men gud vad det var skönt att komma in i lä vid Rödhamn.
Där fanns det en ledig bastu och det var fantastiskt att dricka lite öl och bada bastu efter denna anspänning. Det var en bra övning för våra långseglingar men jag tror aldrig att vi kommer att komma så fort över till Åland någon gång mer. Vi gjorde sträckan Furusund-Rödhamn på drygt sex timmar och slog nytt hastighetsrekord när vi surfade i vågorna (11,4 knop). Vi var som sagt var sjukt nöjda med oss själva.

Dagen efter fortsatte vi upp till Eckerö och på onsdagen seglade vi tillbaka till Sverige och lade oss i Västra hamnen i Grisslehamn. Surfade sedan i fantastisk medvind ned genom Väddö kanal och lade oss i Lidö för natten. Fredagen blev en kort seglingsdag då vi tog oss ned till Östernäs där vi träffade J's pappas familj för lite bad, krocket och alfapet. Där fick vi lite välbehövlig vila och rekreation.

På lördagen fortsatte vi till Svansarna och den årliga musikfesten och vi gick runt lite och njöt av ön där vi gift oss knappt ett år tidigare. På kvällen åkte vi tillbaka till Ön och åt kräftor med mina föräldrar, sniglarna och lill-M. Då hade vi tillryggalagt ca 150 sjömil sedan måndagen.

Sov i båten för att slippa göra slut på semestern redan där och söndagen ägnades bara åt häng med sniglarna och lill-M. Trodde aldrig jag skulle tycka så mycket om en bebis. De är ju rätt trista och så men det måste vara för att det är min bästa brors barn. Fatta dessutom hur mycket man kommer att gilla sina egna barn.

Kom hem sent igår kväll och det var så sjukt skönt att det var fint och städat och att blommorna överlevt. Att J är tvungen att jobba idag och att jag har någon form av förkylning som muckar får vi väl helt enkelt genomleva.

Ett något trist uppdateringsinlägg men nu är jag i alla fall hemma igen. Får se vad det blir av den här hösten då.

en sista semesterbit vid havet

När vi fick tillbaka energin efter ca en vecka började J att jobba allt han var tvungen att jobba innan de sista lediga dagarna i augusti och jag själv fick ett ryck och började storstäda huset.
Har dammat, skrubbat och putsat i oändlighet, ja till och med tvättat alla gardiner tack vare det fantastiska torkvädret som var i helgen (istället för det av smhi utlovade regnet). Och J putsade alla fönster mellan jobben så nu kan vi se ut igen. Helt ok.

Nu är allt utom köket och några undangömda platser så rent som det inte har varit på evigheter. Vi har även införskaffat en tv-bänksvariant för att dölja alla deppiga gamla cd-skivor etc samt fått bättre ordning på massa platser i och utanför huset. Är så sjukt nöjd och tillfredsställd av att ha ett helt rent och fint hus att komma tillbaka till efter vår sista semesterresa.

Nu när J äntligen är klar med sitt jobb ska vi nämligen åka ut till Ön och fixa det sista på båten och dra ut och segla ett tag. Får se när vi kommer iväg från Ön men vi har en dryg vecka på oss innan J måste vara tillbaka och börja jobba for real.

Så, nu ska vi läka det där sista med lite hav och segling och efter återbesöket igår så får jag bada. Har längtat som en galning efter att få bada i denna värme. Och att vara ute med segelbåten utan att kunna bada finns ju inte så jag är glad att min kropp samarbetade.

Återkommer.

silent shout

Egentligen skulle jag ha kunnat berätta någonting nu, någonting som det flesta tycker är överväldigande och fantastiskt. Det tyckte nog vi med men ibland blir det inte som man tänkt sig.

Vi skulle ha varit i vecka fjorton men embryots skal var helt dåligt och klarade sig inte längre än till vecka åtta. Vi fick åka till sjukhuset och tvinga ut det för det låg bara kvar där helt tyst och min kropp fattade ingenting.

Allt har varit så konstigt och tomt och sorgligt sedan dess. Det är så svårt att först ställa om sig till något - och sedan när man nästan vant sig vid tanken så ska man ställa om sig igen. Det har varit sjukt tröttsamt och mycket, mycket sorgligare än jag någonsin hade kunnat föreställa mig.

Min största tröst är J och det faktum att vi har kunnat ta hand om detta tillsammans och att vi inte har behövt göra något annat än att gå hemma i huset och pyssla och kramas och gråta. Övertygelsen om att han verkligen är den rätta är starkare nu än någonsin.

Och nästa gång kanske det går bra.

aahhh, även mitt mission

Lite sent men måste delge er detta:

Rockys tjej slår ett slag för den s.k. menskoppen.

Mitt bästa ever.

det viktigaste

...hände ju när vi var bortresta. Den 14 juli blev jag faster för femte gången (sic - vår släkt är vild).

Min lillebror och hans fru fick värsta gylliga lilla pojken som ska heta Mollgan och idag var de här på kalas eftersom min svägerska fyllde år och vi fixade bästa fikat och middagen åt henne eftersom de var lite busy med annat + ville gitta sin varma lägenhet.

Mollgan är värsta lik min bror och verkligt söt fast han är bebis. Och hans mami och papi är redan perfekta föräldrar som kommer att ta hand om honom alldeles strålande. Inte ens jag med mitt beskyddarbehov kunde hitta något att klaga på. Väldigt roligt att se min lillebror vara värst coola pappan.

Jag tar över sedan om han behöver beskydd när någon elaking kommer och muckar med honom i skolan el dyl. Dessutom ska jag lära honom allt jag kan och vara världens coolaste och bästa faster.

kroatien

...är för övrigt mitt nya bästa. Nästa gång ska vi segla där och ankra i alla tusen mysiga vikar på Vis som vi aldrig orkade gå till för att det var sjukt brant.

Vi var bara på ön Vis och åkte scooter och snorklade men det räckte. Nu är vi tillbaka som nya människor, dock lite deppiga eftersom semesterkänslan gittade typ vid centralen.

utsikt från vår balkong

kajen i Vis på kvällen

ganska fint även inne på ön

lite deppigt dock med en soptipp precis ovanför havet
särskilt eftersom det fanns skyltar överallt sär det stod:
"keep mediterrian sea clean"

"blue cave" som vi utflyktade till en dag

fyren vid Stoncica

utsikt från öns typ högsta punkt
(allra högst upp var det militäranläggning och verboten att hänga)

solnedgång över medelhavet sista kvällen

effektiv

Har äntligen fått lite fart och fixat lite saker. Vårt hus ser förvisso ut som ett bombnedslag men det händer i alla fall något. Saker blir flyttade och sorterade och en del utrymmen blir rengjorda. Sakta men säkert så.

Nu dock - snabbstädning och packning. I morgon ska vi åka till Kroatien i en vecka. Blir nog sjukt bra, jag bara hänger på J som ville åka. Antagligen för att han har så sjukt mycket på jobbet att han inte skulle kunnat ta semester annars.

random weekend

Var med Knuff till vetri i fredags och fick skämmas för tandsten, gingivit och bristande vaccinationsstatus. Skyllde ifrån mig att det inte var mina katter utan J's (moget).

J var på Toto med sin bror på fredagkvällen och kom hem överlycklig vilket gjorde mig sjukt nöjd eftersom det var en av mina födelsedagspresenter till honom.
Medan de var på konsert hängde jag med min svägerska LM och J's två brorsbarn och det var ju trevligt ändå tills de skulle somna. Den lilla vägrade typ att somna och bara kavade omkring och gnällde. Kände mig sådär halvpepp på barn efter den.

På lördagen firade vi J's syster som nyss fyllt 40 med middag på ett ställe i Kristineberg som var mycket trevligt. Överlag var det en sjukt nice kväll som slutade med att vi fick nattgäster och frukostsällskap på söndagen.

Nu är jag typ trött och vill sova fast det har varit helg.

kul att vara en tönt

Var ute på Ön men ville bara åka hem till J. Kände mig ensam helt plötsligt och ville bara ha kramar så jag åkte hem.

Hann inte ens klippa gräset åt mami och papi. Stackars dem.

men åååh...

...jag blir tokig. Finns det ingen som vet hur man kan vända på bilderna på blogspot? De två sist bilderna i förra inlägget vägrar vända på sig och jag hittar inget sätt. Aargh.

Till och med fb kan ju allt nuförtin.

midsommar

Åh, har firat midsommar på en av de mysigaste platserna på jorden. Var nere i Småland, utanför Eksjö där min brorsdotters killes föräldrar bor.

De bor i en typ flygel på en stor gård precis vid en sjö och allt var lugnt och vackert och grymt sweet och frun i stora huset var den gylligaste och snällaste och coolaste dam man kunde tänka sig. Hon var änka och bodde ensam i huset med sin hund Selma (som f.ö. också var världens gylligaste hund som jag ville kidnappa) och huset var fantastiskt och vi fick bo på övervåningen och hade utsikt över sjön.
Och på resten av gården bodde hennes två söner i olika hus och man fick en sådan där fantastisk kollektivkänsla där alla hänger med alla lite varstans utan att någon tränger sig på.

Vi chillade mest och åt en massa goda saker. Vi promenerade och gjorde utflykter så att man blev lagom matt varje kväll och badade lite fast det var ganska kallt och regnigt.

Tänkte lyxa till det med lite bilder:

gården

promenad i omgivningarna

det godaste under hela helgen - silltårta

världens gylligaste Selma

promenad i skurugata

my hero

Jobbade på Foo Fighters igår. Var evigheter sedan jag jobbade med säkerhet på konsert och jag hade glömt hur sjukt jobbigt det är att stå upp i åtta timmar och bara hålla ett öga på saker och ting.

Fick dock grymt bra position, stod och vaktade en ingång till kravallstaketet precis vid scenen och även om jag inte såg allt så hörde och såg jag en hel del vilket påminde mig om fördelen med jobbet - att få betalt för att få se/lyssna på konserter.

Dessutom spelade de min absolut bästa som fjärde låt - My Hero. Tänker alltid på min bror när jag hör den, kanske för att han verkligen är min hjälte. Ganska cheesy men sant.

sommarbestyr

Och när jag inte sover klipper jag gräset. Hemma växer det som ogräs (hehe) och måste pysslas med eftersom det är nyplanterat och vattnas etc. Och J jobbar dygnet runt just nu vilket lämnar mig ensam med klippo.

Sedan kommer man ut till föräldrarna som ba "snälla, kan du inte riva av gräsmattan nu när du är här". Och vad gör man inte för sina anfäder (+ 100 kr)?

Drömmer om gräsklippare sedan, när jag somnat.

festival II

Nämen om man skulle ta och uppdatera lite dårå. Var ju ett tag sedan eftersom jag mest sover för att ta igen typ en termins sömnbrist.

Var ju festival för min  bror som fyllde 30 år en vecka efter papis 90-årsskiva. Så himla sjukt att papi fick min bror i 60 års-present och så himla sjukt att min bror vuxit upp och blivit 30 bast. Han var ju typ världens minsta alldeles nyss och nu är han vuxen (och ska dessutom bli pappa själv om typ två veckor - sjukaste ever).

Festivalen var strålande med mat, dricka och musik på topp. Gjorde dock en tant och gick och lade mig vid två trots att det utlovades solnedgång vid havet 03:25. Orkade typ inte.

Inte nog med det - nu har bästa J spårat och beställt en resa till Kroatien för oss två. Åker 12 juli och när jag  lite tveksamt frågade om vi verkligen hade råd körde han en "man lever bara en gång".
Eeehh, förvisso men jag drar ju verkligen in ca 0 kr till hushållet.

Dock, ska bli nice att åka till medelhavet och se Kroatien eftersom jag inte varit där + man med lite god vilja kan se detta som vår smekmånad (efter bröllopet förra året var vi ju utmattade i en segebåt i en vecka vilket INTE räknas som smekmånad).

Osv, osv. Ska sova mera nu. Godnatt.

festival I

Så var det över. Minns nu bara allt jag skrev fel på och är säker på att jag har kuggat men jag kunde faktiskt en del så förhoppningsvis inte.
Är dock sjukt tärd efter att ha firat med för mycket alkohol i typ en vecka.

Först post-tenta-cava, sedan post-hästtenta-samt firande-av-sommarlov-cava och till sist en långhelg med släkt och vänner ute hos föräldrarna som peakade med min papis 90-årsfest i lördags.
Kanske ska ta en vit vecka och försöka ta igen mig.

Nä, just det ja - nästa helg är det ju min brors 30-års-festival.

moment of smådjur

Fantastiskt att känna sig ganska lugn innan en tenta. Känner att om jag inte klarar det här så är det för att det inte var tillräckligt med tid, inte för att jag inte har pluggat det mesta jag kunnat.

Tror dock ändå att jag ska kugga men jaja.

nu då...

...nu sitter jag hos CK och vi pratar gamla tentor.

Lite motivation är tillbaka (framför allt motivationen att slippa plugga på allt igen i augusti). Full fart framåt!

utmattad

Har nu samlat ihop mig gällande skolan och tagit med mig allt nödvändigt hem (det blev en djävligt jobbig ikea-kasse att släpa på tåget).

Var trött och dan på 30-årsfest i fredags och sedan på halvtrist men fint bröllop i lördags (finast var dock jag i ny klänning som bästa J köpt åt mig). God mat var det också (på båda tillställningarna).

Var en aningens bakfull både lördag och söndag och det kan hända att en ev pms har börjat smyga sig på. Fick sammanbrott båda dagarna för att J beefade med mig (både i onödan och i nödan) och idag peakade sammanbrotten till en vulkan. Alltså, jag orkar inte på riktigt.

Måste plugga som en dåre och försöka få lite ordning på smådjursmedicinen men jag orkar inte. Är totalt utmattad, omotiverad, post-ledsen och har då ev fått en släng av pms.

Min enda räddning kanske är att jag fått en liten pärm med sammanfattningar om smådjur från min bästis som gick vet-programmet long time ago. Har även sopat ihop lite random sammanfattningar som jag hittat på skolans datorer samt gamla tentor.

Tentan är massiv och jag har en vecka på mig. Återigen - jag orkar inte (men inget kommer ju att bli lättare så det är väl bara att bita ihop).

boll-ko

Idag har jag i alla fall fått rulla en ko (man gör det när de har fått löpmagsförkjutning).

Sedan åkte jag och hämtade J på jobbet och berättade om min dag. Då sa han "åh, du får lära dig så mycket om djur".
Ahahahahaha jag döör ibland för att J säger så lustig saker.

Nu ska jag springa lite, man vill ju undvika att bli en tjockis som Katrin Z skulle ha sagt.

naargh

Åh, när man blir arg men inte orkar för att man har skola, jour och tusen saker att plugga. Då kan man alltid lita på att Christina skriver bra om saken.

zzz

Inte fan händer det något när jag har jour. Har ätit min mat, gjort mina övningar, gått runt travbanan på skolan och nu virrar jag runt på skolan som är öde på kvällen.

Ge mig vad som helst (men helst en kalvning).

kalvröra

Var med och kastrerade sjutton kalvar idag varav jag fick göra typ hälften helt själv. Man har ju fått lite rutin på masch-tängerna nu så att säga. Och jag känner  mig sjukt mycket duktigare nu än igår.

Är så skönt att då och då få känslan av att man kan klara av att göra något själv. Eftersom det är det man ska om typ ett år.

Det är ju lite roligare att åka med en veterinär själv än att hasa runt i grupp på skolan. Då får man i bästa fall kastrera en fjärdedels kalv själv.

Ska dock tillbaka till skolan i morgon och har då dessutom jour men med två femmor. Är lite orolig för att det blir sjukt trist och jag inte får göra något för att de går en klass över mig.
Hoppas ju på en saftig dystoki men då kommer femmorna ba "men vi ska jobba i sommar så vi måste få rota ifred". Aargh.

Tänker då iofs kontra med "troligt att jag någonsin stöter på en dystoki eva' again innan jag ska jobba om ett år eftersom vi har typ minus 3 veckor ambu så undan med er". He he he.

De kan ju i och för sig vara jättetrevliga och dela på allt och så äter vi kakor på kvällen när vi kommit hem.

djurmobbing

Och nu är buskarna och de nya träden i trädgården lätt rådjurssäkrade också. Det finns en del saker som inte är fest med att ha fått en egen trädgård på halsen.

Fast det glömmer vi i veckan för då blommar syrénen.

det lilla skalet

Alltså - älggryta och färska rädisor hos mami och papi. Den här helgen är en fest i matväg.

Synd bara att jag måste sjösätta ett litet mögligt skal utan mast imorgon bitti. Vår stackars båt är sorgligt eftersatt eftersom både jag och min bror har sjukt mycket just nu. Men i juni ska den bli fin.

no more smådjur

Sista dagen på smådjur ever idag dåra.

Ganska skönt att det är över men GANSKA LÄSKIGT att det typ är allt jag kommer att ha på smådjur. Hoppas ingen kommer till mig och ba "min hund har diarrée - vad kan det vara?". Har alltså ingen aning i så fall. Måste dock lära mig tusen saker till smådjur-tentan så man kan ju hoppas att en del fastnar för alltid.

Å andra sidan klarade jag ju av att kastrera en honkatt med bravur där i början och det känns ju skönt med tanke på att det mest är sådana smådjurssaker jag kommer att göra när jag blir klar (typ på bondens köksbord hehe).

Veckan höll däremot på att sluta i katastrof eftersom det är för lite platser på ambulatoriska där jag ska vara nästa vecka och vår studierektor föreslog att jag och två till skulle hänga på smådjur och prata hud hela måndagen. Fatta ångesten.
Mailade dock tusen gånger och hetsade mig till att få åka med min bästis storasyster som är distriktveterinär istället. Much better.

Nu är det ljuvlig helg och ikväll ska vi på middag hos ett par där frun i lägenheten varit hovis på Pontus. Jag förväntar mig således storverk i köket.

illa till mods

Hade en totalt meningslös dag i skolan. Inga fall förrän vid elva och inget intressant hände med dem förrän vid tolv och då var jag tvungen att gå eftersom jag skulle ta igen ett moment från grisreproduktionen.
Jag fick titta på en film där suggor vältrade sig i grupp - med eller utan galt - och sedan blev inseminerade. Blir alltid lite illa till mods av denna kliniska sexual-akt som AI innebär för alla inblandade.

Fräste sedan hemåt i full kareta med hjälp av rödis (som vår nya bil kallas i väntan på ett fantasifullare namn) för att hinna till min tid på NPH. Fick där träffa en mycket bra student som heter Jonas och dels tryckte på massa ömma punkter som gjorde satans ont och dels gav mig ett litet fascist-schema på övningar att utföra varje dag tills om två veckor då vi ska ses igen.

Hann knappt göra något förrän det var middag och efter middagen däckade jag och sov i två timmar på soffan. Är fortfarande sjukt trött så nu tänker jag gå och lägga mig. Så mycket för "en hel kväll att plugga på". Undrar fortfarande när jag ska börja tentaplugga.

själv är man ju en tveksam förebild

Ställer mig frågande till hela den här grejen med förebilder. Så fort människor blir offentliga så blir de förebilder och har ett ansvar och ska sköta sig exemplariskt. Särskilt om man jobbar med barn eller är politiker.


Nä, man kanske inte ska ha barnporr på datorn om man är programledare för bolibompa och man kanske inte ska "skatteplanera" om man är politiker. Men det man gjort eller gör privat kanske inte ska väga tyngst i alla lägen för då kommer ju aldrig folk kunna göra något inom politiken eller ändra sig och byta bana osv.


Personligen tror jag att jag är en ganska tveksam förebild inom en del områden samtidigt som jag är en fantastisk förebild - för att inte säga ett föredöme - inom andra. Och det är väl så folk är mest?! Mångfacetterade och varierade?! Ibland skitbra och ibland usla?!


Har funderat kring detta förut och började ju givetvis tänka på detta igen efter den s.k. Ola-historien som snurrat runt otaliga varv i media. Personligen skiter jag i vad han har gjort och kanske inte tycker att det är så himla viktigt men herre - vad folk bryr sig.


Tycker att Katrin Z skrev ganska bra om det hela i ett inlägg där hon bl a skrev: "Den här kvinnan (Britta Svensson) undrar även vad föräldrar ska säga till sina barn om anklagelserna mot Ola Lindholm. Jag ska hjälpa henne lite här. Så här ska man säga: Vuxna gör vuxengrejer. De dricker vin, röker cigaretter och drar en lina om de känner för det. När du blir vuxen får du själv välja vad du vill göra."
Även en lirare på aftonbladet som heter Tore skrev bra om samma sak.


Vet själv inte hur jag ska uttrycka mig inför mina barn (eller förhoppningsvis tonåringar) när de frågar om mina erfarenheter som tonåring eller om man har knarkat någon gång. Man har ju så att säga inte varit guds bästa barn (fast inte de sämsta heller).

tentapluggat i helgen?

Inte jag inte.

när ska jag hinna tenta-plugga...

...kan man ju undra. Hur gör de med barn och familj? Hur hinner de med alla tusen vardagssaker som ska fixas samtidigt som man ska plugga och gå i skolan 24-7?

Idag slutade vi halv två, var hemma halv tre - åkte och simmade (äntligen lite motion som blev av) och kom hem, åt, vilade och skulle sen bara fixa lite för att därefter hinna plugga. Nu är det färdigfixat och inte fan hinner jag plugga något...

Alla vardagssaker tar hundra år - jag behöver typ en nanny som ser efter mig och fixar allt. Och vi har ju inte ens barn gudbevars.

kittens

Idag var jag tvungen att bild-googla kattungar för att stå ut.

Det slår aldrig fel - man blir varm i stenen (som V skulle ha sagt) och bara: quadripel-naaaw!

nu grönskar det...

...skulle man ju kunna tro. Men efter valborgskylan har det bara gått utför och imorse tog jag bilen till skolan (för att jag inte orkade annars och ville dö) och då började det på allvar snöa när jag åkt typ 100 m. Och ingen liten snöby heller utan typ stora flingor och lite storm som höll i sig ända till Arlanda. Mycket märkligt.

Blev dock en ok dag fast jag mådde som en gammal sko. Vi har rotat i tänder och det är inte närmelsevis så tråkigt som ex vis hud eller hältutredning.

Och den lilla damen vi har som lärare är typ en skatt. Mild och vansinnig på samma gång. Hon vill typ på riktigt döda alla som inte borstar tänderna på sina djur. Man måste älska henne.

inte min dag

Försökte peppa mig, lyckades, började skriva på en sammanfattning om odontologi, allt gick bra och blev nöjd. Skulle stänga och maila härligheten till mig själv när den bara går upp i rök.

Två timmars jobb åt helvete. Nu orkar jag inte mer på riktigt.

trötttrötttrött

Är så sjuuukt opeppad just nu. Ska ha kir pol-vecka och det är två veckor kvar av smådjur och en månad kvar till tentan. Den är jättestor och jag borde plugga men jag ORKAR inte. Låg och stirrade i taket i fem minuter med ångest innan jag orkade gå upp imorse och enda anledningen att jag gick upp var att det är OBLIGATORISK undervisning.

Jag dör.

inflation i fortskaffningsmedel

Igår förfirade jag min födelsedag med grillning för diverse vänner här hemma. Fantastisk tillställning som slutade sent. I morse fick jag dessutom frukost på sängen och en liten present.

Man kunde ju tro att det var bra så men icke - jag fick lite senare på dagen en cykel! Den är helt ny och limegrön och hur skön som helst att cykla på.

Så inte nog med att vi har en ny bil - nu har jag dessutom en ny cykel! Alla mina fortskaffningsmedel är dessutom i coola färger och sjukt fina.

Nu ska vi ta rödis ut till Ön och fira mera födelsedag och valborg.

rödis

Idag hämtade vi hem den lilla skönheten och slogs om att köra runt lite random efter middagen. Det slutade med att vi kom hem en timme senare.

Nu är vi kära på riktigt.

alltså skammen

Jaha, så har man varit paranoid veterinärstudent för första gången. Var med den förmodat sjuka katten till vetri idag och med tanke på hur det slutade förra gången (då Mufasa fick sin dödsdom på två röda och jag åkte hem med tom låda) hade jag typ redan deppat ihop.

Dock kunde veterinären berätta att hon tyckte att lungorna och hjärtat lät helt normala och jag fick stå där med lång nos och ba: "men eeehh man blir ju lite orolig". Nu vet jag ju i alla fall att tendenserna finns och att mina framtida barn antagligen inte har dödlig sjukdom trots att deras mamma veterinären "har hört ett blåsljud".

Besöket förlöpte fint i övrigt och Degen fick sin seniorkontroll och skötte sig fint. Och inte var han i akut behov av tandsanering heller. Kanske ska fira med att vaccinera honom, att försäkra är ju liksom lite försent (skomakarns ungar osv).

Men alltså (igen) lyckan över att ha med sig den lilla pälsbollen hem igen är överväldigande.

dedö!

Självklart hoppades man förgäves. Mitt irritationsmoment är tillbaka i skolan och det med besked. Tur att jag kan gömma mig lite varstans och kan trösta mig med mina nya kläder (som ingen får se eftersom jag måste byta om the moment jag går in på kliniken).

Jag vill inte hänga med smådjur mera. Jag vill brottas med kor och rädda hästar i nöd. Suck.

no more holiday

Jaha, så var man hemma då. Kom typ hem och hade ätit lunch klockan tolv, händer ju inte ofta när man varit på landet annars. Kan ju ha berott på att vi blev väckta av en 4-åring vid halv-sju-blecket.

Har dumpat astma-katten på ordinarie adress och efter att ha packat upp lite hemma drog vi en ärende-runda som hette duga.
Nu har vi en till buske, tomt flak på monster-trucken, massa mat i huset och - bäst av allt - jag har äntligen cashat in min julklapp på Boomerang som jag fick av Jonas. Blev två linnen och två olika tröjor rikare men de får folk se IRL, alltså det är ingen djävla modeblogg det här.

Dessutom har vår inneboende flyttat ut och jag har flyttat in alla mina plugg- och papperssaker i hennes rum. Fatta lyxigt med värsta kontoret.

Dock inte lyxigt att åka till skolan i morgon. Vill typ dö Kanske kan få trösthångel av J om jag går och lägger mig nu.

smolk

Enda smolket i bägaren är att min bästa katt Degen som är med härute verkar vara lite hängig. Han är sjukt trött och det låter som om han har förstärkta andningsljud när jag lyssnar på honom med stetoskop.
Är dock sjukt svårt att vara objektiv när det är ens eget djur och jag lyssnar och lyssnar men kan ändå inte bedöma hur hans hjärta låter eller hur mycket lungorna eventuellt är påverkade.

Tur att jag har en tid hos vetri på onsdag så att någon som är färdig och förhoppningsvis lite skickligare kan kolla upp honom. Jag kan ju knappt hitta lymfknutorna just nu. Och i natt drömde jag att han blivit en siames med gravt hjärtfel.

påsklov as we speak

Nu har jag haft ganska många lata timmar i solen och vid vattnet och ganska många hektiska timmar med J's syskonbarn som är roliga men ganska energikrävande. Vi är ute på J's familjs lantställe vid havet i södra skärgården och det har varit bra på många tusen sätt och tröttsamt på många andra. Pluggandet har det väl dock blivit lite si och så med men orka!

Lyckan är att man på kvällarna kan sitta under infravärmen och dricka vin och röka och titta på solnedgången. Och sedan blir det fantastisk stjärnhimmel och tystnaden är bedårande och välbehövligt.

what?!?

Alltså, lever vi på 1800-talet eller?

Jag blir livrädd när jag läser sånt här.

pricken över iiii

Och nu har vi fixat tusen saker i trädgården och har en liten samling buskar i ett hörn som är urfina. Min mami var här och hjälpte till att peka ut vad som skulle kapas i de befintliga buskarna så jag klippte och Jonas grävde.

Sent på kvällen blev vi klara och kunde avnjuta vårt dagsverke från verandan. Vi åt pizza och fikade i trädgården med Snöret och mami. Igår laddade vi nämligen om gasolvärmaren och den är verkligen en treat när solen gått ned.

Men det bästa av allt är nog att jag inte behöver gå upp halv sex i morgon bitti.

iiii, en ny bil

Nämen, kan man tänka sig.

Vi skulle köpa buskar på zetas idag och fick ett infall att kolla efter bil när vi åkte förbi audi på vägen. Skulle bara kolla lite men åkte därifrån med en bil, ganska sjukt men ganska kul.

När vi kom in stod det en megalocytfin och röd liten A3:a från 2007 och bara ropade på oss. Efter att ha provkört den tittade jag och Jonas på varandra och jag sa: "jag är kär" och Jonas fortsatte: "nu måste vi spela kalla så att de inte förstår att vi måste köpa den".
Vi var tillräckligt kalla för att få dragkrok, vinterhjul och takräcke på köpet och bilen får vi hämta om en och en halv vecka. Jag kan knappt bärga mig.

Nu ska vi fira med fisksoppa och mousserande och vänner på middag.

tjoho

Nu är det påsklov. Så sjukt sweet. Ska sova typ hela tiden även fast jag borde plugga.

ouuäää del 2

I dag var jag med och avlivade en hund som hade cancer och inte kunde andas. Så sjukt sorgligt och hemskt men det var verkligen det enda att göra, hunden kunde verkligen inte andas - hela lungorna var proppade med metastaser.

Det som jag dock ställer mig något undrande till är det faktum att den diagnostiserats med lungmetastaser  innan den opererade bort tumörer för andra gången. När jag frågade veterinären om det sade han att man kan göra så om djurägaren vill för det är inte alltid lungmetastaserna ger problem så snabbt. Då jag frågade hur länge det brukar dröja innan metastaserna ger problem svarade han "några månader - ett halvår".

Den här hunden fick leva en och en halv månad extra men var tvungen att lida av att inte kunna andas i en vecka innan den fick dö. Jag funderar fortfarande men jag kan inte riktigt tycka att det är etiskt försvarbart att göra så.

ouuäää

Alltså, var tog peppen vägen?

Orkar inget, vill inget och är sjukt oinspirerad gällande det mesta. Borde promenera, plugga, göra mina övningar och vattna blommorna men orkar knappt ens läsa igenom mina patienters journaler på väg till skolan.

Är det vårtrötthet? Det har ju knappt ens hunnit bli vår.

in my heart

Emmy & Josie kan vara det bästa. Nu och någonsin. Efter en kväll med dem känns inget omöjligt eller tråkigt.

Bra tröst när man blivit sågad av sin lärare. Förvisso med all rätt (var sjukt oförberedd) men det svider ändå.

zzz

Inser att jag har börjat skriva inlägg ung som jag skriver journaler. Massa förkortningar och så snabbt och korthugget som möjligt. Kanske dock inte ska överdriva men nu är jag för trött för att utveckla. Godnatt.

godnatt

Måste nu störta i säng efter sen återkomst på grund av ett mindre debacle som orsakat olje- och bensin-läckage på vår älskade bil. Förhoppningsvis något som går att ordna annars står vi utan - buhuu.

Har annars haft en fantastisk helg på ön hos föräldrarna där jag roddat båtsaker och pimpat vårt rum, känt på framtida brorsbarn i livmoder och ätit delikatesser en masse. Hann även fika och hänga med J och familjen vilket i mina ögon är livets mening.

UPP-ARN-STO

I dag vid fem-tiden hade jag precis bestämt mig för att åka tåg hem och krama J istället för att åka buss direkt till föräldrarna. Det visade sig ju vara lite utav ett epic fail såhär i efterhand.

Det var nämligen strömavbrott på Stockholms Central och inga tåg gick öht. Fick ett utbrott men gick hem till Josie och fikade som tröst. Vid kvart i sju står det att problemet är löst och att det ska gå ett tåg vid 19:10. När jag kommer till stationen är ALLA tåg inställda och enda trösten är att det kommer ett upp-tåg forsande med sikte på Upplands-Väsby. Får sedan hoppa av vid Arlanda för att casha in en gratis-biljett till Flygbussarna och vid nio kan jag så äntligen knalla hemåt från tunnelbanan.

Där fick jag för att jag ville åka hem och kramas.

utpumpad

Är nu helt slut efter att ha suttit i seminarier hela dagarna och haft jour hela kvällarna i två dagars tid. Har haft fantastiskt kul men somnade typ i kyrkan när jag var inne och tände ett ljus för mormor idag på dagen. Då känns det som att det är dags att åka hem och ta en tupplur.

Har dock sytt katter och pysslat med hundar och lärt mig en massa så på det hela taget är jag ganska nöjd.

operation - ja tack gärna

Idag hade jag ännu mera jour och fick assistera vid ett kejsarsnitt.

Ganska coolt att se men det hjälpte ju inte min eventuellt framtida "naturliga" förlossning på traven (är ju sjukt förlossningsrädd, tack gode gud att jag inte är gravid än osv). Nu när jag sett ett kejsarsnitt från början till slut är det ju inte så att jag tvekar att utsätta min egen kropp för samma sak.

Fatta tryggheten i att leverera sin bebis medelst organiserad operation jämfört med skräckens vaginalfödsel. Folk kan dra åt helvete med sina välmenande råd i stil med "kejsarsnitt är faktiskt ett allvarligt ingrepp" och "det är lätt att föda barn, det är bara att trycka på och det gjorde knappt ont ALLS".

det finns hopp om vuxenlivet

Var igår på middag hos nyinflyttade vänner i förorten där vi bor. Folk hade barn, hus och var etablerade på arbetsmarknaden. Upplagt för en ganska stillsam och tråkig par-middags-historia med "diskussioner" och "ett glas vin till maten" och "fantastisk dessert" med andra ord. Var dessutom ganska opepp på att öht socialisera med främlingar eftersom jag jämt är trött nuförtin.

Döm av min förvåning när hela kvällen slutade med att vi ramlade hem vid femsnåret, lagom kalas-fulla, och insåg att vi inte ens visste vad hälften av de andra gästerna jobbade med. Vi hade således inte behövt kallprata om jobbet mellan de fantastiska rätterna, de flödande vinet, DIY-groggarna och dansen.

Och befrielsen - BEFRIELSEN - i att stå och feströka med fyra kvinnor i ens egen ålder som alla har barn utan att ett enda pip yttras om de små liven.

ledig dag

Om man är hemma och ledig gäller det att lämna soffan innan tio så att man slipper Malou von Sivers vidriga program som förpestar fyrans förmiddagar.

Idag handlar det dessutom om manlighet och Paolo Roberto är gäst. Min självkännedom säger mig att det är bäst att stänga av innan den massiva blodtryckshöjningen är ett faktum.

saker som gör mig galen på riktigt

När människor på ett totalt överdrivet sätt ska hålla med och bejaka och bekräfta saker in till absurdum. Särskilt i kombo med skolsituation. Att ständigt höra dessa "ja, just det", "jaja", "ooh ja", "självklart" och så vidare och så vidare gör att jag vill döda.

Hur förnumstig/beskäftig/självgod/inställsam kan man bli?

föräldrarna & jour = mitt bästa

Åkte ut och hälsade på föräldrarna och där var även världens bästa bror som lagade mat medan jag fick sova. Och världens bästa mamma som erbjöd mig att få pengar av dem i sommar om jag hjälper dem med saker jag ändå skulle ha gjort gratis.

Och så fika med världens bästa systerdotter och lång natts sömn och tid att städa mitt rum i föräldrahemmet.   Allt blev så bra och fint och det är vardag fortfarande. Borde kanske pluggat lite och sådär men man måste ju utnyttja tiden till väsentligheter. Som att under kvällen dricka te och kedjeröka medan ens dunjacka blir tvättad hos ex-kombon.

är det för mycket begärt med lite sömn

Om man tillhandahåller ett rum på skolan där studenter kan sova när de har jour kan man ju tänka att det skulle vara just ett sovrum.

Men inte på SLU inte, här blir man först väckt vid åtta av en städerska och sedan vid nio av någon djävla skyddsrond. Känns sådär när man gick och lade sig vid halv sex.

ångest, panik och sedan lugn

Trodde ju att eftermiddagen skulle vara en chill tur i solen men efter att ha kollat mailen visade det sig att missförstånd angående sommarjobbet uppstått.

Jag har bara gått runt och väntat på att få ett schema medan mitt jobb inte har räknat med mig alls eftersom jag inte ville jobba i juli. Detta hade kommunicerats via mail men då jag frågat andra saker hade jag helt missat detta. Kände mig mycket dum och fick därefter ångest eftersom jag helt plötsligt stod utan jobb helt och hållet.

Pratade dock med J och han tyckte att det var mer värt att vi var lediga tillsammans än att jag skulle ha ett jobb så nu får han helt enkelt försörja mig. Får även tillbaka en del på skatten så jag behöver ju inte gå runt helt barskrapad.

Och ju mer tid som går desto mer inser jag hur skönt det kommer att vara med sommarlov. Jag kommer ju att ha tid med trädgården och huset och kan hjälpa mami och papi. Och framför allt - jag kommer att ha tid att sova och vila och segla med J.

När jag insett det blev jag med ens lugn. Var ändå inte så sugen på att jobba.

jour är fest

Nu har jag jour-vecka och det är ju hur soft som helst. Vaknade i lugn och ro, åt frukost med J (har ju inte hänt sedan Vasa dog) och drog en sväng till naprapathögskolan för att försöka få bukt med mitt bäcken som börjat mucka igen. Hann hem på lunch innan det var dags att åka till skolan.

Nu har jag sopat av en patologi-rond och ska jäsa i solen innan jag går på mitt jour-pass vid fyra. Mjaaa...

barn (och deras trista föräldrar)

Om jag i framtiden kommer att prata om meningslösa detaljer om, samt ge mitt/mina barn all uppmärksamhet (och då menar jag verkligen ALL uppmärksamhet) och visar bilder på dem hela djävla tiden så är det fritt fram att skjuta mig any moment.

Alltså, jag fattar att man tycker om sitt barn och känner att det är HELT UNIKT och fantastiskt men nån djävla måtta får det väl vara. Att tugga på om saker som tillhör normal utveckling som om det vore världens åttonde underverk är ju lite over the top.

maki och earth hour

Mitt magont håller i sig. Alls inte kul. Borde dock vara något stressrelaterat eftersom det mer gör ont än att jag är illamående (ringa tröst).

Var ute med J igår och jag hade styrt upp kvällen med fördrink på AG och därefter middag på Raw (deras friterade lax-makis är helt sagolikt goda). Till sist gick vi till Clarion vid Norra Bantorget för att avsluta med efterrätt och mera drinkar. Förutom att jag fick så ont i magen att jag fick stappla hem relativt omgående och höll på att dö innan vi var hemma så var kvällen helt fantastisk.

Däremot förhåller jag mig något tveksam till hela den här Earth hour-grejen. Jag fattar ju att det är för att uppmärksamma och få folk att tänka och yadayada men är det inte viktigare vad man gör resten av tiden? Och känns det inte lite missriktat att som ex vis Clarion bara släcka ned lite, ha lite performance och köra på Earth hour grejen men ändå använda all annan elektricitet (+ lampor lite varstans) och ha musik på?

Att bara släcka ljuset men ha på alla andra elslukande apparater blir ju lite ironi - och nä, jag menar inte att man ska stänga ned hela samhället etc men jag vet inte - blir bara så trött ibland på Folk och deras jippon.

sov gott

Världens bästa fest igår. M fick ett wii och var helt förstummad av lycka, tilltugg och bål var smaskiga och vännerna som vanligt helt underbara.

Enda smolket var att jag drabbades av tympanism och stressmage vid tolv och var tvungen att vila lite. Höll mig vaken till ett innan jag somnade i soffan. Skulle som tur var sova där så det var bara att flytta över till sängen när festen var slut.

Sov till halv ett idag och avnjöt sedan en frukost i solen på M's balkong innan jag for hem till stan igen. Intressant att se folklivet i Uppsala en lördagförmiddag.

akuten klar

Min valp är piggare än någonsin och hunden från igår verkar må bra.

Däremot hade jag en liten hund-patient igår som kom tillbaka idag för att den inte blivit bättre och på eftermiddagen fick vi svaren på MR-undersökningen och det visade sig att den hade ett missbildat kärl som tryckte på ryggmärgen. Inte så mycket att göra och den fick åka hem och dö hemma. Så himla sorgligt.

Nu ska jag på bästa M's födelsedagskalas och är så sjukt trött (först hela akutengrejen och så har min mami varit på sjukhus i veckan) att jag undrar när jag ska däcka. Tippar på en timme in i festligheterna.

paradox

Alltså det är ju inte så att man gläds åt andras olycka eller hoppas att djuren ska dö eller så.

Men man blir ju galet nöjd när det kommer in en magomvriden hund när man jobbat i ca 5 minuter. Akuten är en fest.

antiklimax

Dagen efter valpfesten blev det grinfest när jag var med och avlivade tre små kattungar som bara var 5 dagar gamla. Alltså de hade typ världens minsta tassar och nosar och allt. Dog lite inuti men jag var med ändå för att öva mitt stålhjärta.

Kan ju inte bli crazy cat-lady redan innan man börjat jobba.

valpfest

I morse hade jag min veterinära höjdpunkt hittills när jag räddade livet på en liten kejsarsnittad valp.

Typ quadripel-naw upphöjt till tusen!

morgonirritation

Är det bara jag som tycker att människor som har en påse som väska är lite, vad ska vi kalla det, andefattiga?

Det värsta är nog män med systemet-kassar, blir sjukt provocerad. Finns ingen ursäkt. Inte ens klockan sex på morgonen.

tippen

Nu har vi rensat bort det som smält fram på tomten och kört en massa till soptippen. Snart kanske gräsmattan till och med syns.

Våren kan vara det bästa som hänt på länge. Nuförtin är det till och med ljust vid halv sex när jag går upp för att åka till skolan. Livet börjar bli uthärdligt igen.

fast lite hann jag

Dock fick jag sista dagen lära mig ny knut (den ganska häftiga "aberdeen-knot") plus lära mig sy intrakutant. Då syns knappt operationssåret utan blir bara ett streck utan stygn. Har även kastrerat en halv hanhund och tagit bort en hudknöl.

Var sjukt stolt över mig själv efteråt.

för lite op-tid

Alltså, vi har ju bara en vecka på operation. Och om drygt ett år ska jag vara typ klar och kunna kastrera en katt helt själv. Det är ju inte så att man inte hade velat träna lite mer.

tv-kväll

När man känner att det är lyxigt att få sjunka ned i soffan och kolla på tv i tröttman så är det lite för mycket att stå i. Nu ska jag titta på Kalla Fakta om djursjukvård, kommer antagligen vara old news men det är ju alltid bra att vara uppdaterad.

dagens insikt

Det håller inte att loitra kvar på skolan för att gama över pyo-op, komma sent hem till underbara Jo och hugga in på vin och middag först vid halv åtta om man ska upp och operera sju nästa morgon. Vi är gamla och behöver peaka vid åtta för att sussa vid nio.

Men gud vad trevligt det var. Alltså - kärleken till mina vänner är enorm.

steg för steg

Jag har kastrerat en honkatt helt själv - och fick beröm!
Kände mig som en vetri på riktigt.

Är så djävla stolt över mig själv!
I kväll ska jag fira med cava och bästa vännerna.

smådjur

Idag gick jag med lite ångest i hjärtat mot smådjurskliniken. Är ju liksom inte så peppad på smådjuren, eller iaf inte på att hjälpa dem av hela  mitt hjärta (förutom katterna då - älskar katterna).

Dock blev det bra. Lyckades ducka de värsta i gruppen så nu går jag och en annan kille på pol-op vilket framför allt går ut på att bli skillad på kattkastrering. Det är sjukt kul när man väl kommit över det faktum att det känns lite fel att medelst operation ta bort en helt frisk del av någon annan (bla, bla vet att det är det bästa osv men ändå).

hej igen

Har överhuvudtaget inte hunnit andas sedan nyår så det är bara att glömma uppdateringar eller djuplodande  analyser av livets mening. Om det här ska bli något kan jag inte hålla på med några djävla planerade inlägg om "mina föräldrar" eller "en dröm jag en gång hade". För att inte tala om "mitt 2010" - vad fan tänkte jag?

Jag har en eventuell teori om kort & koncist. Lite mer som ett mercyfuck som för övrigt är en ny favorit. Igår sprutade idéerna och formuleringarna och det gemensamma var just det. Kort och koncist.

Man skulle ju kunna twittra också men jag vet inte... Det känns lite för mycket Charlie Sheen just nu.