terapi och ut till Ön en sväng

Har ju varit lite låg ett tag och ringde därför till terapeuten för att få en tid. Och som vanligt är det som att bara vetskapen om att jag ska dit får mig att tänka lite mer och bearbeta saker så när jag väl sitter där är det mest en massa prat och så känns allt rätt bra efteråt.

Hon sa dessutom något som jag tänkt på sedan dess - att jag verkar vilja involvera J väldigt mycket i Trassel och att det är viktigt för mig att det är vårt gemensamma projekt. Och det stämmer ju väldigt bra. Jag hade aldrig skaffat barn ensam, hade aldrig orkat med det här om inte J hela tiden funnits bredvid mig och varit glad och peppande. Hade aldrig velat ha barn om jag visste att det skulle vara jag som måste vara hemma i flera år för att vårda detta nya liv.

Detta sa hon apropå att jag berättade att vi fått brev från SöS och att jag trodde att det var snittdatumet och därför väntat med att öppna brevet pga att jag ville att J skulle vara med eftersom det blir Trassels födelsedag.

Terapeuten finns ju i lilla staden så jag passade på att åka ut till Ön för att vara lite med mina föräldrar på kvällen. Träffade även Y som gav oss två enorma kassar med bebiskläder så nu tror jag inte att vi behöver köpa några fler kläder förrän Trassel är typ 4-5 månader. Härligt. Älskar att återanvända och att få vara en del i ett kretslopp. Nu måste vi bara göra plats för alla dessa kläder hemma också men det får nog bli helgens projekt.

Imorgon ska jag äntligen göra nytta med examensarbetet genom att åka ut till lite gårdar med min handledare och prata med djurägare om projektet. Tror det blir väldigt bra.

mera förvånande telefonsamtal

Ringde även till försäkringskassan pga kom in i "andra andningen" när telefonskräcken väl var övervunnen. Ville bara höra lite hur det gick för dem att komma fram till om jag ska få någon vettig föräldrapenning eller om jag kommer att få snåla runt på lägsta beloppet. Fick nämligen ett brev i början av oktober där de sa att det skulle ta lite extra tid att besluta i mitt ärende (antagligen pga skickat in 3 olika anställningsbevis och ca 14 lönespecifikationer + personligt brev där jag förklarar varför denna sörja hamnat på deras bord) men nu tycker jag att de fått "lite extra tid". Telefonisten kunde tyvärr inte svara på hur lång tid det skulle ta men skrev in att "kunden efterfrågar beslut" för det innebär tydligen att "någon" tittar på ärendet inom två arbetsdagar.

Frågade även efter hur J skulle göra med SGI och föräldrapenning etc. Och fick det förvånande svaret att de inta kan titta på och besluta om hans SGI förrän han ansökt om föräldrapenning!? Detta pga att "han inte får något moderskapsintyg". Att han är gift med modern och således automatiskt kommer att räknas som fadern spelar tydligen ingen roll. Verkar sjukt ineffektivt om ni frågar mig - sånt här vill man ju styra upp innan bebisen kommer - särskilt med tanke på hur långsamt försäkringskassans kvarnar mal. Enda trösten är väl att J (till skillnad från mig) har ett fast jobb med en fast lön och bara behöver skicka in typ ett eller två papper för att bevisa detta och det borde - förhoppningsvis - göra processen lite enklare.

vådan av att ha en ny bil

Det lyser en liten text på displayen i rödis som uppmanar till SERVICE! så pga lydig ringde jag idag och bokade en tid på Audicentret i vår hood. Undrade även lite hur mycket det kunde tänkas kosta och satte snabbt pepparkakan i halsen när liraren i telefon ba "ca 7 000 kr".

När det var lite fel på någon reglering på framljuset för en månad sedan skulle det kosta 19 000 kr att laga men som tur är gick det på försäkringen och det räckte med att pynta självrisk á 1 000 kr. Och nu service för en dryg tredjedel av det beloppet?!

Det här med att ha en ny och modern bil är inte bara ljuvligt.

klart för kejsarsnitt

I morse vid halv nio var jag och J på SöS och hade möte med en läkare angående kejsarsnitt och det var ju inga problem (förutom att läkaren såg ut som en psykoterapeut från Järna). Vi trodde dock att vi skulle få ett datum där och då men det kommer tydligen en kallelse på posten.

Så nu är det bara att gå och vänta på ett brev där det står vilken födelsedag Trassel kommer att få. Mycket underligt men skönt att det är över och skönt att veta att det nu är bestämt. Behöver nu inte oroa mig ett jota inför själva födelsen (förutom min lilla oro som är kvar över Trassel och att hon inte ska vara frisk osv). Och även om hon kommer för tidigt så blir det snitt såtillvida hon inte kastar sig ut på typ en timme men det är ju ganska sällsynt.

Nu ska jag fixa tusen saker härhemma medan J jobbar på i vardagsrummet (han är förkyld och jobbar hemifrån). Klockan fyra ska vi till vanliga bm (igen) och det är ju alltid trevligt.

tre dagar att fira

Kan för övrigt tillägga att jag och J har tre dagar som vi bryr oss om att fira vilka är vår bröllopsdag (21 augusti), hångeldagen (22 oktober) samt förlovningsdagen (16 november). Det är ganska smart att ha två trevliga dagar att fira på i oktober och november då det vanligtvis är ganska så trist.

Och i framtiden kommer vi förhoppningsvis att ha en födelsedag att fira i början av december och sedan är det jul och helt plötsligt var hösten ganska ok ändå.

födelsedag och hångeldag

Firade ljuvliga S i fredags kväll på en lugn födelsedagsdrink hemma hos henne och familjen. Eller lugn vet jag inte med tanke på sällskapet som var tämligen högljutt och bara eskalerade i takt med att champagnen tog slut. Drack lite bubbel och njöt så sjukt mycket - de som säger att man "vänjer sig av" med att dricka alkohol under graviditeten har ju uppenbarligen inte druckit god alkohol. Men min lösning är (precis som med ost och korv och div annat "förbjudet") att man får smutta/äta lite lite för annars blir man tokig. Detta gör att jag överlevt hittills utan att bli helt bitter.

På dagen gick jag och mami runt på stan och hämtade nytt skumgummi till babyliften och köpte presenter och åt lunch. Sen däckade vi i soffan innan vi åt pizza till middag och mami softade hemma medan jag var på födelsedagskalaset. J var på tequilakväll med sina kollegor vilket lät oroväckande men visade sig vara finsmakning av dyra tequilasorter. Det underligaste var att han kom hem med en påse korv pga värden var vegeterian och inte skulle äta upp dem.

I lördags hann vi knappt såga lite i alla fruktträd i vår trädgård innan det var dags att fara iväg på välkomstfest för min kompis Ts lilla bebis á 4 månader där vi pressade några kilo kakor till kaffet innan vi åkte hem och däckade för att hinna vila upp oss inför kvällen.

Vi skulle nämligen fira försenad hångeldag på lördagen eftersom vi glömde bort den i veckan. Det är den 22 oktober som är ordinarie hångeldag men eftersom vi kom på det den 23:e sköt vi helt enkelt upp firandet till lördagen då vi var lediga.

Vårt ordinarie hångelställe har dock bytt restaurang sedan två år tillbaka och nu huserar någon form av centraleuropeiskt kök där vilket vi sällan är sugna på. Jag tog då initiativet att istället boka in oss på Prinsen (lite lyxigare men nästan lika mysigt) vilket föll i god jord hos J så hädanefter är det vårt nya hångelställe att fira på. Ljuvlig mat och perfekt servis och nuförtin är vi ju båda så trötta att det var perfekt att åka hem vid elva och sova.

Sedan jobbade vi i trädgården hela söndagen och J planterade vildvinet runt vedboden medan jag krattade löv och städade friggeboden. Nu börjar trädgården bli ganska så klar för vintern vilket är ganska skönt med tanke på den tidspress som börjar falla över oss. Jag orkade till och med städa lite i källaren så nu är det bara resten av huset kvar att styra upp. Skulle ju vara lättare utan Js tusen högar med papper och div annat som ligger spridda lite varstans.

tusen kilo mat

Jag sov istället för att promenera i solen men efter att ha mailat in veckans uppgift till min handledare och lagat 33 port chili con carne, 15 port köttfärssås och 11 port gulasch så är jag ändå rätt nöjd med dagen. Belönade mig med massa pepparkakor och mandariner.

Har även bytt lakan pga våra katter ständigt släpar in loppor el dyl i sängen som ger bett som kliar satan. Och sen började det snöa.

oro

Igår var vi inne på förlossningen på SöS en sväng på kvällen och kollade till Trassel. Hon rörde sig och så men jag tyckte att ho kanske rört sig lite mindre sedan i tisdags kväll och ju mer jag funderade på det desto mer orolig blev jag så då ringde vi till sjukhuset och de sa att vi skulle komma in och kolla allt för säkerhets skull.

Kände mig väldigt löjlig men alla där var så snälla och sa att man aldrig var besvärlig och att man skulle ta minsta oro på allvar. De mätte Trassels hjärta under ca 20 min och allt såg bra ut och efter en lång väntan kom en läkare och gjorde ett ultraljud. Även det såg bra ut så då kändes allt bättre. och när vi kom hem började Trassel böka runt lite mer som vanligt så då kändes allt bra igen.

Det är en sådan satans lyx att bo i Stockholm och ha nära till sjukhuset och att bara kunna få komma in så där och kolla upp att allt är bra. Och att ingen ifrågasätter oron utan bara är snälla och hjälpsamma och bjuder på varm choklad. Älskar Södersjukhuset.

Nu ska jag laga tusen kilo mat och skriva lite ex-jobbsgrejer och kanske ta en promenad i solen.

hopp om livet igen

Det känns som om livet kanske är på väg att bli lite ljusare ändå. Har lyckats styra upp en massa saker och jobba undan alla papper och små måsten som låg och skräpade överallt. Och jag har energi nog att ta tag i saker som tvätt och mat och planering. Känner mig som om jag återuppstigit från de döda.

Jag mailade till min handledare i måndags och kröp till korset med mitt bristande engagemang. Sedan messade jag igår när hon fortfarande inte svarat på mitt mail varpå hon ringde upp och hade dåligt samvete för att hon inte gjort så mycket gällande ex-jobbet. Passade dock mig prima så vi hade lite dåligt samvete tillsammans och sedan gjorde vi en plan för veckan och ska sen höras på fredag. Har gjort över hälften av mina uppgifter så nu känns allt ok igen gällande ex-jobbet.

Har även gått igenom frysarna och börjat tina tusen kilo kött som ska bli grytor, köttfärssås och chili con carne som ska frysas in i lagom portioner för att underlätta livet när Trassel är ute. Som min brorsa sa häromdagen "man ville ju typ inte ha bebiskläder och blommor - matlådor hade varit bättre". Och igår var jag och J på en föreläsning om amning som var helt ok och på vägen hem handlade vi en massa basvaror som ska hjälpa allt detta kött att bli mat. Så nu är det bara att börja laga mat på löpande band.

Men först ska jag utnyttja det faktum att solen kommit fram genom att åka till Hagaparken och promenera med brorsan och hans unge. Och sedan ska vi fika i fjärilshuset. Lyxdag.

fullspäckad helg

Hela helgen gick i rasande fart och allt blev kaos trots minutiös planering. Jag och brorsan skulle ju ut redan på fredagen och styra upp saker inför båtupptagningen tidigt på lördag morgon. Men som vanligt gick allt så sjukt långsamt att vi stod i mörkret och skyfflade grus på fredagkvällen. Men då låg i alla fall båten färdig i gästhamnen och vi behövde bara transportera den några hundra meter på lördagmorgonen. Dock roendes eftersom ordinarie motor var på lagning pga obegripligt fel och den gamla rötna som vi hittade i garaget hade skurit ihop utanför Ekudden under flytten.

Vädret och vinden var dock med oss och trots gråa moln var det nästan vindstilla och inget regn så det gick utmärkt att paddla bort till bryggan där båten skulle plockas upp. Dock satte ödet eller liknande käppar i hjulet då kranbilen som skulle ta upp vår båt pajade på ångbåtsbryggan med grannens båt på flaket. Grannens båt var först på tur, sen vår båt och därefter tusen båtar till på grannöarna. Tyckte faktiskt mer synd om lirarna på N-e lyft och transport som var tvungna att styra upp allt detta än om oss som glatt fick hala upp focken och segla tillbaka till gästhamnen igen.

Det började sedan regna och hela vår dag som skulle ägnas åt diverse båtfix fick planeras om så jag storstädade vårt rum och rensade garderober och hittade Trasselsaker medan J gjorde en insats för svärföräldrarna genom att klyva tusen kilo ved. Vid lunch kom kranbilslirarna förbi och sa att bilen funkade igen och att de kunde ta upp vår båt sist på dagen varpå jag och brorsan röjde ur garaget och förberedde för båtsakerna.

Sist på dagen visade sig bli vid sex och då hade det inte bara börjat blåsa (förvisso åt rätt håll men ändå) och regna utan det var även precis lagom skvalpigt och obehagligt vid bryggan för att avmastningen skulle bli en tämligen spännande historia. Jag, brorsan och J i samarbete med kranbilslirarna gjorde dock en strålande insats och en timme senare stod båten på plats i den sprillans nya vaggan (som fick beröm av kranbilslirarna). Vi det laget var vi dock dyngsyra och ganska kalla så det fick bli bastu, middag och sängen.

Söndagen blev minst sagt hetsig eftersom vår planering gått om intet och på förmiddagen fick jag tömma båten och nollställa allt med hjälp av J medan brorsan började slipa botten med den hyrda slipmaskinen. H'anna har nämligen fått lite "böldpest" dvs små bubblor i plasten fyllda med vatten och för att hindra detta från att bli ett problem fick vi rekommendationen av varvet att slipa ned hela botten, göra en ny vattenlinje och dra på tre lager epoxy + ny bottenfärg. Så, slipmaskinen var asbra men det tog ändå hundra år och brorsan fick ge upp vid fem och då var typ en tredjedel av båten klar. Verkar bli ett evighetsprojekt det där.

Själv åkte jag tillbaka in till stan med J eftersom vi skulle hälsa på hans kompis som precis fått en bebis. Det blev hundra kilo fika och ganska mycket prat om förlossning och bebisar men varken jag eller J pratade särskilt mycket om vår snittplan. Vi höll mest bara med om att "det säkert kommer att gå urbra" och att "personalen är ju proffsiga" osv. Dock lite jobbigt när Js kompis mamma ba "jamen vilken avdelning ska ni föda på, Södra BB eller vanliga förlossningen?" men vi pratade bort det genom att jämföra de olika avdelningarna istället och sväva lite på svaret.
Det känns nämligen som att jag inte orkar med att folk ev ska ha en massa åsikter om vårt sätt att föda och folk generellt verkar ha en ganska liten förståelse för att man kan ha en så stark förlossningsfobi att man inte kan tänka sig att föda vaginalt. Och för tillfället är jag så skör att jag inte orkar med minsta beef om saken. Jag vill inte behöva försvara mig.

Nu har jag dock sovit ut efter denna helt utmattande helg. Vaknade till när J gick till jobbet och sov sedan vidare till tio. Var nog en god idé för nu känner jag mig nästan lite pigg igen och ska försöka styra upp saker och ting här hemma. Vem vet - jag kanske till och med gör något åt mitt stackars ex-jobb?

månadens ex-jobbsblogg

Inspirerad av min kompis Josie skrev även jag en ex-jobbsblogg som perfekt sammanfattar de senaste veckornas vardagsliv:

Jag är ju registrerad på kursen och allt men min handledare har förut varit upptagen med ett "EU-projekt" och nu vågar jag inte maila henne och fråga hur det går pga inte lyft ett finger på 3 v. Efter att ha bråkat med mitt gamla ex-jobbspossy och gjort en ny massiv stipendieansökan är alla mina krafter slut och därefter gick energin åt att ha samtal om förlossningssätt på SöS och att skriva ett livintyg till en hundägare som jag hade i somras (aggressiv hund med cushing - avl).

Nu är jag mest deprimerad och sitter hemma i huset och stirrar på högar med damm och skräp. Känner ingen som helst lust att "boa" - vill bara ha skiten klar tills ungen kommer. Sover ca 30% av dagarna, har ångest för att jag inte ex-jobbar 30% och resterande tid försöker jag göra något "nyttigt" eller roligt men det slutar oftast med att jag gör samma sak som hemma fast på ett fik. Jag börjar till och med sakna klinikårets "rutiner" och då är det illa.

Liten tröst: har inte gått upp så mkt i vikt trots att jag äter bullar varenda dag.

möten möten möten

Var hos ordinarie bm idag och allt var bra med värden och hjärtljud osv. Dock lite jobbigt när jag refererade till "djävla antroposofer i Järna som vägrar vaccinera sina barn" och hon ba "ja, vi är ju såna där antroposofer så jag vaccinerade inte mina barn förrän de var ett och tre år". Fast sedan diskuterade vi vaccination och en massa annat och jag tycker verkligen om vår bm. Hon är så redig och snäll och förstående. Sa att hon inte fick sluta jobba på flera år eftersom vi vill komma tillbaka till henne nästa gång vi ska få barn.

Vi pratade även lite om kejsarsnittet och att vi inte fått datum än pga inte träffat läkare men hon lugnade oss med orden "det kommer att gå bra, ni har ju stött och blött allt flera gånger - om inte du ska få kejsarsnitt så vet jag inte vem som skulle få det".

Nu ska vi tydligen börja gå dit oftare - typ varannan vecka - så det är ju skönt att vi inte ska till SöS så mycket mer. Alla dessa "möten" (som J kallar dem) hackar ju upp dagarna och gör att man inte får någon ordning på något. Men nu om två veckor är det först möte med läkaren på SöS och sen med ordinarie bm och sedan hoppas jag att det bara är några möten kvar med bm innan allt är klart. Vill dock gå hos vår bm alltid eftersom hon är så trygg och snäll.

sammanbrott

Byggde båtställning, städade vårt rum hos mami och papi och köpte ny bäddmadrass till sängen i helgen. Var ett djäkla fräs med allt och nu är jag helt slut. Det känns väldigt bra att göra saker men problemet är att jag varje helg har projekt som är sjukt krävande och gör att jag är helt slut på måndagen och måste ligga och sova halva dan. Men ändå känns det som att jag måste eftersom det är så mycket att göra med allt nu i höst - särskilt när det känns som om jag vill ha en hel del klart innan Trassel kommer.

Fick även låna en babysitter, en babylift och en stor gravid/bebis/matningskudde av snälla Yllet och vi hann även fika och prata lite vilket var bra eftersom vi typ inte setts ordentligt sedan i somras. Och nästa helg ska vi få lite bebiskläder också.

Medan jag var på Ön och byggde saker med min bror var J på deras lantställe och byggde saker med sin bror. Så vi var både helt slut igår vilket bäddade för ett sammanbrott på kvällen pga att J har så mkt på jobbet och inte hinner med, jag inte har kommit igång med ex-jobbet ordentligt pga trött och ledsen hela tiden och framför allt hinner vi inte med varandra som vi skulle vilja. Vi borde ju egentligen bara vara en massa med varandra och förbereda oss för att bli föräldrar men vi hinner inte. Vi hinner knappt umgås på vardagskvällarna eftersom J jobbar hela tiden fast han egentligen inte vill (pga är så sjukt mkt på jobbet just nu). Och jag blir stressad för att vi bara hinner göra saker tillsammans på helgerna och det känns som om vi inte hinner göra allt jag vill innan Trassel kommer och så har vi inte hunnit göra saker i sommar så allt i hela huset ligger efter. Och jag vet ju att det säkert ordnar sig till slut eftersom det brukar göra det men just nu känns allt bara rörigt och jobbigt och jag är så oerhört trött och deppig hela tiden.

Men idag var vi i alla fall hos bm på SöS och pratade för sista gången så nu ska vi dit om två veckor och träffa en läkare som kan besluta om kejsarsnitt. Dock verkar det ganska lugnt och bm skulle skriva massa till läkaren som skulle hjälpa henne med vår bakgrund för att det ska gå lättare och snabbare att ta ett beslut. Så jag är egentligen inte så orolig även om det kommer att bli väldigt skönt när allt är klart och vi har ett datum.

Efteråt åt vi lunch på Shanti och pratade en massa och drack kaffe på ett fik i närheten innan jag körde J till jobbet så nu känns allt lite bättre. Är inte lika avgrundsdjupt ledsen som igår även om jag är sjukt trött fortfarande. Tror att jag ska ringa min terapeut imorgon och få en tid - kan nog behöva prata lite om allting för att ta mig ur deppigheten. Och kanske vara snällare mot mig själv.

lyx på examen

Och igår bokade vi in oss här till min examen i januari. Vi ska bo med Trassel i prinsrummet och mina föräldrar kommer att bo i samma korridor så att de kan hjälpa oss med henne. Och på samma ställe ska även Js syster och mamma bo så vi kommer att ha bra support hela helgen. Nu ska vi bara hålla tummarna för att Trassel blir ett snällt och lättskött barn som uppför sig som sig bör under hela examensdagen.

Nu ska jag ut till Ön och bygga båtställning med min bror.

beslut

Efter besöket hos bm på SöS i tisdags bestämde vi med henne att vi skulle ses igen efter en vecka och fram tills dess skulle jag och J prata igenom hur vi vill ha det och hur vårt barn ska födas. Och vi pratade och grälade lite och jag grät floder och försökte få J att förstå allt jag kände (och försökte få mig själv att förstå eftersom det dök upp nya saker även inom mig i takt med att vi pratade). Vi pratade om förlossningen, om amningen och om allt som jag tycker är jobbigt med att vara den som bär Trassel inom mig. Och nu till slut tror jag att vi har kommit fram till en slags plan.

Vi har bestämt oss för att Trassel ska födas med planerat kejsarsnitt. Det är för kort tid kvar och kräver för mycket energi, vilja och tid av oss båda att gå igenom hela processen med att bearbeta min rädsla för att jag ska kunna föda vaginalt. Och jag vågar inte chansa på att det kommer att gå bra och att jag kommer att känna mig ok med det i tid till förlossningen. Jag orkar inte med detta samtidigt som jag ska leva mitt liv och vara höggravid.

Och vi har bestämt att på tisdag ska vi diskutera amningen med bm istället eftersom den seglade upp som ett nytt problem när vi väl tagit beslut om födseln. J tyckte att det var givet att amma eftersom det var "naturligt" och förstod inte alls min motvilja mot hela processen trots att jag försökte förklara. Till slut tror jag att han förstod. Och jag tror att jag förstod mig själv lite bättre på köpet. Jag tror att motviljan mot att vara gravid, förlossningsrädslan och oviljan att amma hänger ihop (vilket iofs är intressant i sammanhanget eftersom J inte har problem med snitt trots att det är "naturligt" att föda vaginalt).

Det är inte det att jag vill missunna Trassel bra och näringsriktig mat men jag känner ett extremt starkt behov av att  "få tillbaka" mig själv och min kropp och att inte längre känna att någon är beroende av mina biologiska funktioner. Och jag känner en enorm motvilja mot att någon som inte är J (eller Trassel) ska ta på mina bröst ens för "att visa hur bebisen ska suga rätt" (vilket jag misstänker skulle kunna ske på BB).

Tror att denna motvilja även till viss del kan härledas till det faktum att jag fick stora bröst när jag var typ elva-tolv och att de alltid varit i fokus, att jag blivit retad för dem och ibland tafsad på dem osv. Jag har aldrig riktigt gillat dem men nu i vuxen ålder är jag i alla fall mer tillfreds med dem - precis som jag är mer tillfreds med resten av min kropp (vilket jag inte var när jag var yngre). Och jag tror att det faktum att jag började älska mig själv och min kropp så himla sent har lett till att den är väldigt privat för mig och att jag har ett enormt behov att själv bestämma över den och vem som ska få tillgång till den. Har behandlat den alldeles för lättvindigt i min ungdom.

Så vi har även bestämt att vi ska avvakta med amningen, att jag ska få känna efter själv och att J ska hjälpa mig att freda mig mot eventuella bm eller andra som i all välmening kommer att försöka hjälpa mig och mina bröst tillrätta. Bara Trassel och J får ta på mina bröst om jag inte uttryckligen säger något annat. Och jag hoppas ju att bm kan hjälpa diskussionen framåt lite och kanske supporta mig något i amningsdiskussionen för J är inte helt övertygad om att det går lika bra med flaskmatning (trots att min brorson är ett prima exempel på att det går alldeles utmärkt). Men just den biten får vi väl se hur det går med (bm brukar ju ibland vara lite besatta av amning).

Allt detta sammantaget har gjort att allt känns lite lugnare och lite lättare. Jag har tagit ett beslut och nu är det bara mötet med bm och sedan mötet med läkaren kvar innan jag förhoppningsvis kan slappna av helt och bara fokusera på resten av tiden innan Trassel föds. Dessa veckor har varit enormt energikrävande och utmattande och jag har bara funderat och tänkt och oroat mig och det är inte hållbart att ha det så i längden. Hoppas nu på att allt kommer att gå bra och att jag kommer att kunna fokusera lite på skolan som omväxling.

50 saker om mig

Hittade en enkät via Emelie a.k.a. popmorsa som jag roade mig med att fylla i idag. Och ja, några av frågorna kändes lite tveksamma men skitsamma - här är den (rubriken var från början 50 superintressanta saker med mig men jag tyckte nog inte att det var såå intressant).

1. Vad heter du?
Liza.

2. Vad kallas du för?
Massa olika men inget jag vill dela med mig av här.

3. Vad vill du att folk ska kalla dig?
Liza.

4. Vad gör du just nu?
Sitter på ett fik och försöker plugga samt har precis fyllt i ett veterinärintyg från i somras (har gjort ngn nytta iaf).

 5. Vad skulle du egentligen vilja göra just nu?
Ligga på någon form av spa-hotell och få massage med J bredvid och en massa ledig tid framför oss. Inte vara gravid.

 6. Vad har du på dig?
Rosa converse, gråa, tighta manchester mamma-jeans från H&M, linne och svart långärmad tröja. Inte särskilt fancy men helt ok.

7. Vad har du gjort idag?
Suttit på ett annat fik och stirrat ut i luften och haft ångest över Trassels födelse samt försökt bestämma mig för hur den ska gå till. Ätit lunch med J.

8. Vad var det roligaste med din dag?
Den har ju inte varit särskilt kul. Hoppas på en trevlig kväll i soffan med J, te och en konstruktiv diskussion kring hur vi vill ha det när Trassel föds. Borde nog köpa choklad för att det ska bli lite godare.

9. Vad var det tråkigaste med din dag?
Att jag vaknade med ett svart hål i bröstet och kände mig som en urholkad zombie pga trötthet och ledsenhet.

10. Om du fick beskriva en perfekt dag, hur skulle den då vara?
Se spa-hotellsönskan ovan + djävligt god mat och champagne (saknar det väldigt mycket). Och lyxiga sängar och megastor frukostbuffé. Och tid. Vill bara ha tid och ledighet med J. Men samtidigt som vi var på spa-hotellet skulle det ju inte skada om någon storstädade vårt hus, förberedde allt för Trassels ankomst + renoverade källaren och badrummet. Och fixade klart trädgården.

 11. Om du tittar åt höger, vad är det du ser?
Bord, stolar och typisk vurma-inredning pga sitter på ett vurma-fik.

 12. På tal om höger, är du vänsterhänt eller högerhänt?
 Höger.

13. Om du hör ordet perfekt, vad förknippar du det med?
Hur man har det ibland.

 14. Sommar, höst, vinter eller vår, vilken föredrar du?
Jag gillar alla årstiderna och tycker att det är en av de bästa sakerna med Sverige. Och ofta byts de ju ut ungefär lagom tills man tröttnat…

 15. Vilken högtradition är din favorit, julen, midsommar, påsk etc? Och varför?
Julen. Massa presenter till ALLA, massa goda saker och ljus och allt är mysigt och man får vara med alla man tycker om.

 16. Beskriv den perfekta outfiten?
Den varierar efter mitt humör men är ofta ganska nöjd i ngt litet svart och med massa smink och glitter. Alt annan festlig outfit.

 17. Välj något inom modeindustrin som du skulle vilja rädda svenska folket ifrån genom att banna, som t ex gröna strumpbyxor, boyfriend jeans etc?
Trekvartsbyxor och foppatofflor och typ allt annat som folk från vischan tycker är ”fint och fräsigt”.

 18. På tal om mode, din favoritbutik?
NK - mest för att de har en massa bra och lyxigt i en trevlig miljö. Dock satans dyrt så det är ju inte alltid man handlar en massa där. Och alla andra små mysiga el lyxiga el trevliga butiker med personlighet som inte är en stor kedja.

 19. Favoritplagg som du har i garderoben? Får gärna illustrera med bild.
Varierar. Just nu allt som är mjukt och snällt och når runt magen utan att man ser tråkig och gravid ut.

 20. Favoritoutfit som du har haft på dig hittills i ditt liv?
Jag var ganska nöjd på mitt bröllop. Och andra gånger man är lite sådär extra piffigt uppklädd och fin. Gillar att klä upp mig eller klä mig extremt på ngt sätt.

 21. Favoritplagg på en man?
Det beror ju på mannen men jag gillar verkligen när J har en ny krispig skjorta med några bra byxor till vilket har förvånat mig en del pga aldrig gillat skjorttypen förut. Eller när vi ska på fest och han har sin ursnygga bröllopskostym på sig.

 22. På tal om killar, vad föredrar du, svenskar eller utländska?
Meh, det spelar väl ingen roll, konstig fråga. J är ju dock svensk och den enda jag föredrar men det säger väl inget om nåt.

 23. Beskriv en egenskap hos en man som du skulle vilja ha, t ex mörk röst, synliga ådrar etc.
Självklarheten som det innebär att vara man i vårt samhälle men det är ju inte direkt en egenskap. Och bygger dessutom på ojämlikheten och det är ju trist.

 24. Vad är det mest romantiska en kille gjort för dig?
Öh, tråkigt. Men J gör trevliga saker lite nu och då, det är bra.

 25. Vad är det mest romantiska du gjort för en kille?
Ingen aning. Kan vara att ha burit Trassel i min livis – kanske inte det mest romantiska men lätt den största uppoffringen och det är väl romantik i sig.

 26. Vad är den perfekta presenten? Ifall du skulle fylla år imorgon.
Se spa-hotellsönskan ovan. Och tid. Och att få köpa lite önskekläder som jag inte riktigt kommer mig för pga lite för dyrt.

 27. Vad är den hemskaste presenten du fått?
Ganska mycket olika skräpsaker, kan ej välja en enda.

 28. Cola eller fanta?
Cola mest, ibland Fanta.

 29. Choklad eller sur/salt godis?
Choklad. Alltid.

 30. Sallad eller McDonalds?
Sallad.

 31. Myskväll eller utekväll?
Ja, myskväll är man ju lite trött på just nu va? Skulle gärna ha en helkväll ute med champagne, klubb och kokain men nejdå – här ska det bäras runt på bebis…

 32. Sex utan kärlek eller kärlek utan sex?
Går inte. Men kärlek är viktigast, sex kan man ju alltid fixa på egen hand.

 33. Pengar eller kärlek?
Alltid kärlek men pengar skadar ju inte.

 34. Tåg/buss eller bil?
Tåg är mitt bästa, särskilt nattåg. Ska åka nattåget till Narvik ngn gång. Men bil är ju djävligt smidigt, ffa på kortare sträckor och om man ska ha med sig massa skit. Älskar dock all kollektivtrafik.

 35. Bloggy eller twitter?
Båda. Kräver olika och passar olika.

 36. Tv eller dator?
Dator.

 37. The Notebook eller Fast and the furious filmerna?
Vet inte, har inte sett en vettig film på evigheter och tror inte på någon av de ovan.

 38. Roligaste fyllehistoria?
Orka komma ihåg och återberätta.

 39. Pinsammaste fyllehistoria?
Det var ju ingen höjdare att hamna på akuten för spritförgiftning på skolasvlutningen i sjuan… Men jag var ju å andra sidan bara 13 år.

 40. Om du läser bästa vän, vem tänker du då på?
Klubb cozy, J, min bror, alla mina vänner från olika delar av livet etc etc etc.

 41. Något som du är riktigt rädd för? Spindlar, framtiden, att misslyckas etc.
Förlossningen. Att de jag älskar ska dö. Att ngt ska gå dåligt med Trassel.

 42. En vacker mening som har fastnat hos dig?
"Let no one think of me as humble or weak or passive... let them understand I am of a different kind, dangoerous to my enemies, loyal to my friends"
Ur Medea

43. Dra ett skämt?
Ingen skulle förstå utom mina nära och kära. Jobbar bara med internhumor.

 44. Ditt finaste minne från dina gymnasietider/universitets tider?
Gymnasiet – alla tusen timmar på alla söderfik när man pratade i hundra år och rökte sönder sig och drack kanelte.
Universitetet – alla tusen timmar som svetsat oss i klubb cozy samman till en enhet som är som en familj. Alla förfester och allt härj och häng där vi druckit vin och hängt och pratat.

 45. Det roligaste som hände dig under gymnasiet?
Alltså, var ganska deprimerad va? Men att öht gå på mediagymnasiet i Nacka Strand var ju skrattretande bara det.

 46. Någon som du önskar att du kunde ha gjort under gymnasiet?
Karriär? Pluggat ordentligt? Gjorde dock inget pga deprimerad?

 47. Något som du vill uppleva i livet som du inte hunnit göra än?
Segla runt en massa på jorden, få en familj med J, flytta ut till havet igen, få ett bra, fast jobb som veterinär.

 48. Nämn tre saker på din att-göra-lista?
BÖRJA SKRIVA PÅ EX-JOBBET NGN GÅNG!!!
Styra upp en massa saker i hemmet och förbereda för Trassel.
Köpa mera fina nagellack.

 49. Beskriv din favoritscen från en film/serie alt. länka med youtube.
Älskar ganska många delar men särskilt slutet på Human Traffic. Älskar även sjukt mycket från Skins och Sugar Rush men svårt att välja.

 50. Berätta tre saker om dig själv som ingen vet? (sjunger i duschen, äter baklänges middag etc)
Det ingen vet ska nog ingen heller få veta.

trött och ensam

Nä, det blev inget ex-jobbande igår. Istället sov jag mig igenom större delen av dagen. Kan inte förstå hur jag kan sova så mycket och ändå vara trött. Kanske är det min kropp som säger "det är nog nu, jag vill vila - jag har hjälpt dig jobba hela sommaren men nu är jag trött på riktigt".

Men ändå, jag simmade och promenerade vilket var väldigt skönt och gjorde att jag ändå kände mig - ja, lite produktiv i allt sovande. Och när J kom hem på kvällen lagade vi 12 l äppelmos som vi fyllde frysen med - och allt mos kom från våra egna äpplen som låg i högar under trädet vid vägen.

Men natten blev lite si och så. Jag vaknar hela tiden och måste vända på mig. Jag har ont i händerna eftersom jag eh, använt dem ordentligt (orkar inte ens gå in på historien om mina händers ineffektivitet). Och så vaknar jag igen och kan inte sova. Och tänker. Just nu extra mycket på vårt andra möte med bm på SöS, på att J igår undslapp sig att han tyckte att jag var lite krånglig vilket i nattens mörker fick mig att känna enorm ensamhet mitt i allt det trötta.
Jag är ju krånglig, jag gör inget med det här gravida som är normalt känns det som. Jag vill inte föda vaginalt, jag vill inte amma, jag önskar att jag hade sluppit vara gravid överhuvudtaget. Jag strålar inte av lycka men samtidigt tror jag att jag sakta men säkert börjar växa in i det, börjar vänja mig. Jag uppskattar att Trassel rör sig och pratar ibland med henne även när jag är ensam. Och jag försöker hålla fast vid tanken på att hon kommer att komma ut på något sätt - frisk och levande. Och att det ordnar sig - att allt kommer att bli bra.

Pratade med J imorse när vi låg tillsammans i soffan framför nyhetsmorgon och såklart sa han att jag borde väckt honom, att jag inte skulle ligga och tänka massa ledsna saker ensam mitt i natten. Och att han inte menade så - jag är inte krånglig. Och det blev ändå rätt bra och vi ska gå på det där mötet tillsammans - jag behöver ha hans stöd i detta, utan det går det inte.

Låg kvar i soffan, kom att tänka på Linna Johansson och hennes inlägg om graviditet, förlossning och amning. Läste igen och fann tröst - jag är inte ensam, det finns andra som liknar mig lite i sitt sätt att tänka och förhålla sig till sin egen reproduktion. Och det är viktigt för mig att komma ihåg ibland när jag tappar bort mig.

äntligen en helg hemma

Som vanligt när jag borde göra nytta (dvs börja skriva på ex-jobbet) är det mer lockande med annat (ex vis ******). Har så mycket som borde göras både i skolan och här hemma att jag inte tar mig för någonting.

Det gick i alla fall bra på det där första mötet med bm på psykosociala enheten. Hon var helt ok, inte strålande som vår "riktiga" bm men bra ändå. Vi pratade mest och jag grät typ hälften av tiden men de verkar vana för hon hade en jättestor korg med näsdukar på bordet. Dock hann vi bara prataprataprata så nu ska vi dit igen på tisdag och prata mera och troligen göra ett studiebesök på förlossningen. Det ska bli bra och intressant men vet inte om själva rädslan blivit mindre. Det är dock väldigt skönt att ha en plats där jag kan prata om den. Och att J är med så han förstår mig ännu bättre.
Det är iofs bra med J för han har inga som helst åsikter om hur Trassel ska komma till världen och tycker att det är ok även om det skulle bli kejsarsnitt. Men han är personligen mer rädd för snitt pga att det är en operation även om han tycker att det verkar "jätteläskigt" att föda barn.
Men det känns i alla fall hoppfullt för även om bm inte kan besluta om snitt så blir det isf ett möte med en läkare angående detta men bm lugnade mig och sa att det aldrig blir "försent" att välja det ena eller andra. Och det var tack vare det som jag gick med på ett till möte med bm innan ett ev möte med läkare.

Det är bara så sjukt mycket att göra här hemma innan Trassel ska komma (gud förbjude att hon skulle födas för tidigt) och vi är ju aldrig hemma ordentligt så inget blir gjort men i helgen hann vi i alla fall med tusen bra saker. Det var första helgen sedan sommaren som inget var planerat och vi äntligen hade tid att göra något vettigt här hemma.

Så nu har Trassel en spjälsäng, ett ursött, vägghängt skötbord från Brio med ett handmålat motiv av en musmamma och hennes barn, lite lakan och saker till spjälsängen och en badbalja medan vi har en svart, snygg och (som det verkar) väldigt funktionell skötväska från PoP. Egentligen fick vi både skötbord och spjälsäng av Js brors familj men skötbordet stod på golvet och vårt minimala badrum ville inte det och spjälsängen matchade inte vårt sovrum och vi orkade inte måla det vitt utan köpte bara en ny istället. Vi tänker på alla pengar vi sparar på att inte behöva köpa en ny barnvagn...

Dessutom har vi bytt ut alla tusen små lampor som gått sönder i köket och ute och köpte nya ljusslingor till altanen och vardagsrummet.  Jag tycker nästan det är konstigt att en kan känna en sådan tillfredsställelse i att göra så små saker.

Det bästa var dock höstmarknaden på Zetas trädgård där vi traditionsenligt drack äppelmust och köpte 3 kg lokalproducerad honung samt äntligen fick a ur v och köpte två nya buskar istället för de stackare som rådjuren gått bärsärk på och som aldrig kommer att bli sitt forna jag igen. J spårade givetvis ur så vi köpte även sex plantor vildvin att sätta runt vedboden vilket blev ett projekt i sig pga var tvungen att bygga en rabatt till dem eftersom jordlagret bara var 20 cm djupt där de skulle planteras. Men J grävde som en galning medan jag klippte gräs och fixade nät till buskarna (som skydd mot nya rådjursattacker) och igår kväll i mörkret hann vi precis linda in utemöblerna i presenning innan det började regna. Så nu börjar det äntligen bli lite ordning i trädgården i alla fall. Bara insidan av huset kvar...

Går fortfarande runt och oroar mig lite för allt med Trassel (typ tänker att hon kan dö och sånt) men det känns på ett sätt lite bättre nu när vi börjat med samtalen på SöS och ganska ofta är jag glad och peppad jag med. Och nu har vi ju börjat planera på riktigt och fixa med allt för samtidigt kan vi ju inte skjuta upp det längre eftersom vi har så lite tid att fixa allt tillsammans. Och jag försöker vila men det är sjukt svårt för mig som bara vill fräsa och fixa med saker hela tiden. I lördags var jag typiskt sur och irriterad hela dagen och insåg efter ett tag att det troligen var pga att jag hade lite ont i ryggen och mådde lite illa och var lite allmänt ur form och att det faktiskt beror på graviditeten. Har så svårt att tänka så och har så svårt att låta det begränsa mig men jag kanske måste försöka, lite i alla fall. Är så sjukt ruttet att vara gravid i dessa fall - och då har jag ju inte ens särskilt mycket besvär av det vad jag tycker själv.

I dag är det dock ganska ok och någon gång snart kanske jag orkar ta tag i det där med ex-jobbet också. Men det finns ju så mycket annat att göra som känns roligare så vi får väl se. Och så skulle jag ju behöva simma lite också...