Påsken bara rullade på, inget speciellt hände men vi var hos mina föräldrar på Ön och gick mycket i solen och på isen med min lillebror och hans familj samt hängde massa med dem och åt och spelade spel och hade det ganska skönt.
På påskdagen lämnade vi barnen sovandes hos föräldrarna och gick ned till värdshuset och tog några glas eftersom de hade premiär. Det är nya arrendatorer i år och de verkar trevliga även om det inte var helt klockrent ordnat men det kan nog bli bra till sommaren om de får bli lite varma i kläderna. Älskar i alla fall att det går att göra så här och att vi kan få lite barnledigt på ett ganska enkelt sätt. Gud ska veta att i alla fall jag behöver det.
Jag var lite stressad över ex-jobbet men på fredagen mailade jag i alla fall iväg ett rejält utkast till handledaren och hon är uppenbarligen imponerad av hur mycket jag skrivit så det känns ändå skönt. Och nu är J föräldraledig så jag är helt Trasselfri och kan bara sitta och skriva hela dagarna (fast just nu smygbloggar jag och tjuvläser lite annat inför mig själv).
Är enormt lättad och glad över att inte ha huvudansvaret för Trassel längre men vet inte om det är som om luften gått ur mig för nu är jag så obeskrivligt trött. Tänker att jag ska gå upp tidigt och skriva men orkar bara inte utan sover och sover och sover. Förvisso kanske jag behöver det men ex-jobet behöver också bli klart så jag måste få fart och ordning på allt nu.
I dag ska jag även till läkaren som jag fick remiss till från Huddinge. Vet egentligen inte alls vad det ska leda till men all hjälp är bra hjälp nu och jag känner att det fortfarande är jobbigt. Jag går liksom bara runt och överlever istället för att leva och jag tycker inte om att ha mitt liv så. Tror att det kommer att bli bättre när huvuddelen av ex-jobbet är klart men jag måste ju orka göra klart det också. Har till och med börjat fundera på antidepressiva och på om inte det skulle hjälpa. Jag kan inte ha det såhär i alla fall, det orkar jag inte.
Det jobbiga med medicin är dock att alla jag ätit innan har alltid haft biverkningar som varit tristare än depressionen i sig. Ett preparat gjorde att jag typ inte kunde få orgasm och inte hade något sexlust vilket vore sjukt trist eftersom jag äntligen blev lite pepp på sex igen när jag slutade amma. Ett annat funkade bra på mitt humör men gjorde att jag gick upp sjukt mycket i vikt pga var hungrig jämt och jag har redan gått upp ett par kilo pga slutat amma och ätit för mycket så det känns verkligen inte som ett alternativ. Nu har jag slutat äta allt onyttigt just pga av det och jag måste försöka hålla det + börja träna lite så att jag kan börja må bra fysiskt också.
Och ibland känns det dumt att börja med antidepressiva nu eftersom jag för första gången på länge börjar känna mig som vanligt igen efter graviditet och amning och alla skithormoner som sabbar... Svårt att veta vad som blir bäst. Hoppas att läkaren är bra och kan hjälpa mig reda ut lite av detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar