Trodde att allt skulle bli lite bättre nu men idag är en ny dag med bakslag. Har varit trött och håglös och allt har tagit massa energi trots att jag är ute på landet hos mamma och pappa och får hjälp med Trassel. Min brors unge var också här och det var lite rörigt så jag har inte alls hunnit göra så mycket på mitt ex-jobb som jag borde. Tur att jag har tisdag och torsdag på mig också.
Ska till Huddinge på återbesök på onsdag och ska då prova att åka buss från ön in till stan med Trassel. Blir ett spännande projekt. Vet egentligen inte vad jag ska göra där, vad de ska kunna hjälpa mig med mera. Väntar ju bara på spädisgruppen och på min utredning och kontakt inom öppenvården. Men samtidigt mår jag inte så bra idag och tänker att det nog är bäst att åka dit. Orkar bara inte berätta allt en gång till, nu får de läsa journalen.
Men ändå, det är små steg framåt. Min mamma var mest med Trassel idag och när jag matade henne en gång så kändes allt så himla mysigt och bra. Och när jag "tog över" henne efter kvällsmatningen och skulle byta till pyjamas och lägga henne kände jag att jag älskade henne så mycket och blev alldeles varm i hela kroppen. Och hon tittade på mig och log och var sitt gulligaste jag.
Och i söndags var vi ute på isen i solen och Trassel låg och sov i vagnen och vi hörde måsar som skrek och det kändes som vår. Och i morse var det helt ljust och soligt när Jonas åkte till jobbet. Jag hoppas att de bra dagarna sakta blir fler för jag orkar inte så mycket mer tror jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar